skogsbruk

I skogsdebatten matchas brukad skog mot reservat i skogsdebatten, två extrema ytterligheter. Det är trist, för den som tittar på vad som hände för några årtionden sedan, märker en rad positiva förändringar, skriver Pär Fornling.

Att skogen gått från den viktigaste resursen till ett problem är en av de mest nedslående saker som hänt under senare år. Ibland känns det som att vi lever i en låtsasvärld där fakta har allt mindre betydelse, skriver Knut Persson.

Allmänheten behöver komma ut och upptäcka skogens sociala värden med egna ögon. Det gäller även miljöministern, vilken uppenbarligen lever i villfarelsen att det krävs reservat för att idka friluftsliv, skriver Pär Fornling.

Att räkna antal hektar som ägs av män i jämförelse med kvinnor är ett mycket trubbigt mått på jämställdhet i skogsbranschen. Att öka toleransen för en mångfald av olika typer av skogsbrukare är ett bättre sätt att värna trivsel i sektorn. Oavsett könstillhörighet, skriver Ester Hertegård.

Samtidigt som de svenska pappersbruken stängs växer det fram nya användningsområden för papper. Skogsindustrin har aldrig stått stilla i utvecklingen, skriver Ester Hertegård i en ledare.

Möjligheten att för skogsägaren att bestämma själv kommer att stärka skogsnäringen och bli viktigare än eventuella nackdelar från de få som kommer att sköta skogen sämre, skriver Knut Persson.

Det nämns aldrig i debatten vad som på ett mer miljövänligt sätt ska kunna ersätta trä, papper, kartong och bränsle. Det blir nästan hopplöst att diskutera skogens miljöfrågor om en del anser att allting vi gör av skogen inte behövs, skriver Knut Persson.

Nyligen kom rapporten "Skogens biologiska mångfald - om arter miljöarbete och statistik". Den visar att mycket går åt rätt håll och nu börjar vi se resultat - om vi vill, skriver Pär Fornling.

Helt säkert är familjeskogsbrukare de främsta ambassadörerna för svenskt skogsbruk. Det finns all anledning att låta dem bli mer synliga i omvärlden, skriver Pär Fornling.