Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skogsskötsel 27 november 2018

Viltskadorna ska minskas med nya mål

Högst fem procent av ungtallen får skadas årligen av viltbete. Det är ett av de mål för älgförvaltningen som Naturvårdsverket presenterade för regeringen i dag.

 Det ska även finnas tillräckligt med de lövträd som älgen gillar enligt naturvårdsverkets nya mål för älgförvaltningen.
Det ska även finnas tillräckligt med de lövträd som älgen gillar enligt naturvårdsverkets nya mål för älgförvaltningen. FOTO: Rolf Segerstedt

För första gången finns nu en rad gemensamma och preciserade mål framtagna för älgförvaltningen, både när det gäller älgstammen och viltskador i skogen. Målen har tagits fram av Naturvårdsverket i samarbete med Skogsstyrelsen.

– Naturvårdsverket har satt ned foten och det här kommer att röja undan en eventuell ovisshet om vilka problem som älgförvaltningen faktiskt syftar att komma till rätta med, säger Christer Kalén, viltskadespecialist på Skogsstyrelsen i ett pressmeddelande

I utvärderingen och analysen konstateras att flera av målen i älgförvaltningsplanerna och riksdagens övergripande målsättningar inte uppnåtts. I stället har till exempel viltskadorna dessutom ökat de senaste åren.

– Det är angeläget att minska betesskadorna i skogen. Med de åtgärder vi tagit fram i samarbete med Skogsstyrelsen och nu presenterar för regeringen kommer vi längre än vi gjort hittills för att uppnå en bra balans i älgförvaltningen, säger Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger i ett pressmeddelande från Naturvårdsverket.

 Det är angeläget att minska betesskadorna skriver Naturvårdsverket i sin analys och utvädering.
Det är angeläget att minska betesskadorna skriver Naturvårdsverket i sin analys och utvädering. FOTO: Rolf Segerstedt

LÄS MER: Södras kraftsamling mot betesskador

Naturvårdsverket slår bland annat fast att avskjutningsmålen inte uppnåtts och det finns behov av uppföljning, planering och styrning på alla nivåer inom älgförvaltningen. Det har varit otydligt med roller och ansvarsfördelning vilket bland annat beror på att även riksdagens mål har varit otydliga och svåra att följa upp.

– Den lokala förvaltningen är nyckeln till en framgångsrik älgförvaltning med god måluppfyllelse. Förvaltningen måste ta hänsyn till allmänna intressen som bland annat älgjaktens olika värden, att motverka trafikolyckor med älg och skador på skog. Det är viktigt att vi har en älgstam i balans med betesresurserna. Antalet älgar ska vara anpassade till målsättningarna för skogens utveckling och den biologiska mångfalden. Markägare har också ett ansvar, fler markägare behöver föryngra med tall för att en balans ska uppnås, säger Carl-Johan Lindström.

LÄS MER: Dags låta viltmyndighet hantera betesskadorna

Naturvårdsverket planerar att med start 2019 årligen följa upp och analysera hur målen uppfyllts. Områden som inte uppfyller målen kommer att erbjudas stöd i det fortsatta arbetet. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket kommer att ta fram en nationell förvaltningsplan för älg och kronhjort som blir ytterligare ett stöd för de lokala och regionala aktörerna som hanterar älgförvaltningen.

LÄS MER: Låt en enda myndighet sköta älgförvaltningen

FAKTA: Nya mål för älgförvaltningen

– Högst fem procent av ungtallen får skadas årligen av viltbete. I områden med lägre tillväxttakt är måltalet satt till två procent.

– Gran ska inte planteras på magra tallmarker. På marker som passar både för tall och gran ska minst en fjärdedel föryngras med tall.

– Trädslagen rönn, asp, sälg och ek (Rase), som ofta betas av viltet och är viktiga för mångfalden, finns också med i de preciserade målen. I ungskogen ska Rase finnas i tillräckligt antal så att det långsiktiga målet tio stammar per hektar i den äldre skogen kan nås.

Relaterade artiklar

Till toppen