Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skogsskötsel 31 oktober 2017

Smidig gallring allt mer populär

ÄLEKULLA, VÄSTERGÖTLAND.

Intresset för att låta mindre maskiner göra jobbet i skogen har ökat markant de senaste åren. Jan-Olof och Andreas Arnoldsson har ingen brist på uppdrag för sina beståndsgående maskiner, en Rottneskördare och en Malwaskotare.

 Med den 8 meter långa kranen med dubbelteleskop kan man bygga virkestravarna på höjden.
Med den 8 meter långa kranen med dubbelteleskop kan man bygga virkestravarna på höjden. FOTO: Marie Henningsson

Det började med en Vimek som Jan-Olof Arnoldsson köpte 2009 för att gallra i den egna skogen på gården Karlabo i Älekulla i Västergötland, inte långt från Hallandsgränsen.

När mjölkproduktionen på gården avvecklades och det i stället blev köttdjur bestämde sig Jan-Olof för att utveckla skogsföretaget. 2011 köpte han den första Rottneskördaren och den första Malwaskotaren. Sonen Andreas valde att börja arbeta i företaget direkt efter nian.

 Far och son, Jan-Olof och Andreas Arnoldsson, har jobbat tillsammans i företaget sedan 2011.
Far och son, Jan-Olof och Andreas Arnoldsson, har jobbat tillsammans i företaget sedan 2011. FOTO: Marie Henningsson

Kontakt togs med Södra, men då fanns det inget större intresse för en entreprenör med mindre maskiner. Men i dag har Arnoldssons ett avtal med Södra och i princip alla uppdrag kommer den vägen.

– Vi har skogsägare som vill ha mindre maskiner och då ska vi erbjuda dem det. Där vi kan rekommendera att den här storleken på maskiner används är där det är nära till bilväg. Annars blir skotningen dyr. Det lämpar sig också med de mindre maskinerna när man är för sent ute med att gallra, framför allt förstagallringen, och vill undvika bredare stickvägar, säger Dan Andersson, områdeschef på Södra i Kinna verksamhetsområde.

FOTO: Marie Henningsson

En av de markägare som anlitar Jan-Olof och Andreas Arnoldsson vid gallring är Tommy Leandersson.

– Jag vill inte ha några andra maskiner. Jag har sett de stora gator som blir när de kör med större maskiner och det blir lätt att det ramlar skog när det blåser. Med de här maskinerna blir det inga breda stickvägar och det blir inga skador på träden. Det är roligt att gå i skogen när de har kört, säger Tommy Leandersson.

Nettot från gallringsavverkningen blir sämre för skogsägaren med små maskiner än med större.

– Det finns andra fördelar som gör att jag väljer mindre maskiner, trots ett sämre netto.

 Rottnes minsta skördare rör sig smidigt mellan granarna.
Rottnes minsta skördare rör sig smidigt mellan granarna. FOTO: Marie Henningsson

Den här dagen kör Andreas Arnoldsson skördaren i en sistagallring. Han håller på att bygga en bro för att kunna ta sig över en bäck utan att behöva köra sönder marken. Skördaren är Rottnes minsta, en H8. På en genomsnittlig gallring hinner Andreas med 5-10 kubikmeter i timmen. Där han är nu är förutsättningarna de allra bästa och han räknar med att komma upp i kanske 15 kubikmeter.

– Sedan vi skaffade den här skördaren är vi mer effektiva. Vi kan ta grova stammar och kranen är 8 meter. Det är en smidig maskin. Jag kan snirkla mig mellan granarna utan att de tar skada, säger Andreas.

 Färdiggallrat med beståndsgående skördare.
Färdiggallrat med beståndsgående skördare. FOTO: Marie Henningsson

De stickvägar Andreas hugger upp för skotaren är sällan bredare än 3 meter. Han försöker få ett område som är 18-35 meter brett mellan stickvägarna och tittar efter befintliga luckor som han kan använda och utvidga.

– Jag försöker använda de luckor som finns. Där är ju träden redan stormfasta.

Riset från de avverkade träden lägger Andreas i prydliga högar runt granarna som står närmast stickvägen. Allt för att skona granarnas rothalsar.

Just det här beståndet är på 2 hektar och här är det både en första- och en sistgallring. Dessutom finns det gott om kulturlämningar i beståndet. Två torpgrunder ska synliggöras och inte skadas.

– Jag har fastnat för gallring, det är roligare än att slutavverka Jag tycker om att skapa något för framtiden.

FOTO: Marie Henningsson

Någon mil bort kör Jan-Olof Arnoldsson ut massaveden från en förstagallring. Han kör i genomsnitt ut 5-6 kubikmeter i timmen med sin Malwa 560 och ligger därmed efter Andreas och skördaren. Men det löser de med att ställa skördaren och köra skift med skotaren tills de är klara.

Att det blev just en Malwa föll sig naturligt eftersom företaget har sin tillverkning i Skene, bara ett par mil därifrån. Arnoldssons har varit med från början och testkört skotaren innan den började serieproduceras. En fördel med Malwan är den 8 meter långa kranen som gör att det går att få upp massaveden på höjden.

 En bro byggs för att skona den lilla bäcken.
En bro byggs för att skona den lilla bäcken. FOTO: Marie Henningsson

Det är tufft i skogsentreprenörsbranschen och det är inte bättre lönsamhet för de med mindre maskiner. Men situationen har ändå förbättrats för både skogsägare och entreprenör. Maskinerna har blivit effektivare och därmed kan det bli ett netto för skogsägaren och en lön för entreprenören.

– Det blir inga stora överskott för oss. Men det går runt, säger Jan-Olof Arnoldsson.

SE FILM: Så arbetar maskinerna i skogen

Relaterade artiklar

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen