Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skogsskötsel 2 oktober 2018

Planerat skogsbruk nyckeln till lönsamhet

Lars Nilsson planerar sitt skogsbrukande mycket noga. Redan på våren vet han vad som ska göras det kommande året. Allt för att undvika panikåtgärder och tveksamheter. På köpet får han en välskött skog som stadigt stiger i värde.

 Efter att ha gått in i väggen jobbar Lars Nilsson med det han gillar bäst: skog. Här har han underröjt inför en kommande gallring.
Efter att ha gått in i väggen jobbar Lars Nilsson med det han gillar bäst: skog. Här har han underröjt inför en kommande gallring. FOTO: Henrik Dammberg

Skogsåret börjar i maj för Lars Nilsson. Då spenderar han en dag i skogen tillsammans med en Södrainspektor, vilket leder fram till skrivna avtal om kommande gallringar och slutavverkningar.

– Efter det sätter jag igång med att märka ut gränser, göra i ordning vägar och upplagsplatser, och underröja. Då tar jag också kontakt med grannar, säger Lars Nilsson när han visar sitt senaste hygge.

”Bra att gå upp gränser tillsammans”

Just kontakten med dem som bor i närheten och har angränsande marker är något som han prioriterar högt. Över en kopp kaffe kan man komma överens om det mesta, är Lars Nilssons filosofi.

– Det är ofta bra att gå upp gränser tillsammans. Man odlar goda grannkontakter om de känner sig delaktiga, säger Lars Nilsson.

Avverkningar och gallringar vill Lars Nilsson ha utförda i september eller oktober. När jag frågar om han inte vill vänta in vinterns tjäle svarar han kort: ”Vilken tjäle? Här blir sällan tjäle!”.

– Den stora fördelen är att jag tidigt får bort virke och grot från hygget och kan markbereda. Då kan jag plantera i april nästkommande vår för att sen skriva avtal på nytt i maj året efter, säger Lars Nilsson.

 Skogsägaren Lars Nilsson i sin skog.
Skogsägaren Lars Nilsson i sin skog. FOTO: Henrik Dammberg

Skogen blev en väg tillbaka

Han har en yrkesbakgrund från Landshypotek och som regionchef på LRF Skaraborg. Efter att ha gått in i väggen för några år sedan beslutade han sig för att ägna sig åt det som han trivs bäst med, vilket består av skogsbruk till 50 procent.

Föräldrafastigheten med 15 hektar skog i Sparlösa tog han över redan 1982. Sedan 2000 har han köpt ett 20-tal fastigheter och har i dag sammanlagt 125 hektar skog, som ligger i Sparlösa och Ryda på Varaslätten.

– Jag kan tänka mig köpa mer om möjligheten dyker upp. Gärna renoveringsobjekt som jag får jobba lite med, säger Lars Nilsson.

Han berättar att han ligger ungefär två år framåt i tanken med planerandet, som syftar till att undvika panikåtgärder och tveksamheter. Den skogsmaskinist som kommer hit ska veta vad som gäller.

– Skyll inte på entreprenören. Det är mitt ansvar som skogsägare att visa vad som gäller, säger Lars Nilsson.

”Sällan som någon funderat ut var virket ska läggas”

Södras inspektor Mikael Strandroth intygar att Lars Nilsson är ovanligt välplanerad, vilket leder till att uppdragen blir väldigt tydliga. Det sparar tid leder till en bättre ekonomi.

– Det är ytterst sällan som någon funderat ut var virket ska läggas när vi kommer ut. Men det har Lars alltid gjort, säger Mikael Strandroth.

LÄS MER: Spara pengar – röj i tid

Relaterade artiklar

Läs mer om

Till toppen