Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skogsskötsel 3 mars 2018

”Förädla skogen där den växer”

Hans bok ställer hyggesbrukets nackdelar jämte nya, bättre sätt att få intäkter ur skogen.

– Det finns många ”sovande entreprenörer”, säger Ola Engelmark.

 I sin aktuella bok ”En skog av möjligheter” pekar skogsforskaren och författaren Ola Engelmark ut det moderna skogsbrukets nackdelar, men beskriver också nya sätt för enskilda skogsägare att tjäna pengar.
I sin aktuella bok ”En skog av möjligheter” pekar skogsforskaren och författaren Ola Engelmark ut det moderna skogsbrukets nackdelar, men beskriver också nya sätt för enskilda skogsägare att tjäna pengar. FOTO: Carlssons Bokförlag

Med avstamp i sina kunskaper som forskare och skogsägare, och genom intervjuer med skogsägare som satsat på förädling som snickeri, jakt eller naturturism, vill han visa att det går att göra mer än att fälla träd.

– Den som kalavverkar får aldrig se sin skog igen utan har mest arbete framför sig – som inte tas med i kalkylen. Skogsbruket sägs stå inför ett röjningsberg. Men det finns också ett återställningsberg, för mångfald och rekreation. För den uppgiften krävs ett kreativt företagande.

Hur ska en vanlig enskild skogsägare göra då?

– En skogsägare är automatiskt näringsidkare. Sådana ska sätta pris på varan och formulera verksamhetens mål. Men idag får köparen sätta priset, skogsägaren förväntas vara nöjd och tacka ja. Det är att låta sig utnyttjas i onödan. Industrin vill ha billig råvara, men du bestämmer själv om du ska sälja.

Skulle ändrade lagar eller regler göra skillnad?

– Dagens skogsvårdslagar erbjuder mycket stor rörelsefrihet. Det kanske behöver kompletteras med kunskaper, som en skogsägarexamen.

”En enda sorts hus”

Han ifrågasätter också att i stort sett all svensk skog sköts efter en och samma modell:

– Det är lika ologiskt som om det i hela Sverige bara fick byggas en enda sorts hus, fast behoven varierar. Varför ska ett uråldrigt hyggessystem användas idag, när allt annat i samhället är förändrat?

FOTO: Carlssons Bokförlag

Som en ögonöppnare nämner Ola LRF Konsults rapport ”Skogsgårdens lönsamhet”: den räknar inte intäkt per hektar, utan per gård. Då syns att årsintäkterna är oväntat små eller obefintliga efter skatt och omkostnader.

– De som hindras avverka på grund av naturvårdsskäl kan fråga sig om avverkning verkligen är vad de vill. Eller om de kan tänka sig att förädla sin skog på andra sätt.

Borde fler skogsägare sälja jakt?

– Det är bara en idé, men det viktigaste är att fråga sig vilka värden just du har i din skog som går att förädla och bygga ett företag runt. Som tjänster, upplevelser och produkter. Kan du sälja specialsortiment eller tillverka något av träden? Jag berättar om flera som lyckats med det.

Han menar att det finns många ”sovande” entreprenörer på landsbygden.

– Många är rädda för investeringskostnader eller för att avvika. Därför vädjar jag till företagarandan.

”Låta bli att avverka mot betalning”

Träd binder ju kol. Även det kan bli en intäkt:

– Det vore bra ur många perspektiv om skogsägare kunde få sälja en service som kolbindning. Att mot betalning låta bli avverka på säg femtio år.

Men hur ska det gå att ändra inställningen hos industrin som tjänar på den nuvarande ordningen?

– En tiotusenkronorsfråga. Det kan bara industrin själv svara på. Jag vill uppmuntra små skogsägare att förädla skogen där den växer. Jag har jobbat med skog hela livet – så jag vet att många av oss anser att det finns en mycket stor outnyttjad affärspotential i det enskilda skogsbruket. Det storskaliga trakthyggesbruket passar inte på små skogsinnehav.

LÄS MER: Branden tog hans skogsskiften – nu kommer boken

FAKTA: Ola Engelmark

Ålder: 61 år.

Familj: Gift, vuxna barn.

Bor: I Södermanland.

Arbeten i urval: Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och i Kanada. I dag författare, konsult och föreläsare.

Relaterade artiklar

Till toppen