Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 10 juli

”Vi måste vara beredda att betala för friska plantor”

När klimatet förändras kan träden får svårt att leva lika länge som i dag. Det säger Johanna Witzell, docent i ekofysiologi vid Institutionen för Sydsvensk skogsvetenskap vid SLU i Alnarp. Hennes forskning om skadegörare och växtsjukdomar i svenska skogar kan vara en pusselbit för att bekämpa det.

 Johanna Witzell, docent i ekofysiologi vid Institutionen för Sydsvensk skogsvetenskap vid SLU i Alnarp, forskar om skadegörare och växtsjukdomar i skogen. Nyligen belönades hon med Föreningen Skogens Guldkvisten.
Johanna Witzell, docent i ekofysiologi vid Institutionen för Sydsvensk skogsvetenskap vid SLU i Alnarp, forskar om skadegörare och växtsjukdomar i skogen. Nyligen belönades hon med Föreningen Skogens Guldkvisten. FOTO: SLU

Du har fått föreningen Skogens utmärkelse Guldkvisten. Hur kändes det att få priset?

– Jag blev otroligt glad när jag fick veta det, jag kände mig både hedrad och smickrad. Det handlar inte bara om mig utan också om att det arbete som mina kolleger och institutionen gör är viktigt.

Fakta: Johanna Witzell

Ålder: 51 år.

Bor: i Höör.

Familj: Man och två tonårsbarn. Maken är chef för Söderåsens nationalpark.

Bakgrund: Disputerad i biologi 1998 vid University of Eastern Finland, Joensuu. Har arbetat som forskare i Tyskland, Spanien och Finland. Docent i ekofysiologi vid SLU, Alnarp.

Intressen: ”Jobbet är viktigt och tar mycket tid, på fritiden gör jag oftast något hemma. Aktiv i den internationella välgörenhetsorganisationen Zonta som arbetar för flickors och kvinnors rättigheter”.

Många vill ha råd

Vad studerar du i din forskning?

– Jag studerar lövträd och de sjukdomar de kan drabbas av, som exempelvis almsjuka. Jag har också studerat skogsskador som orsakas av Phytophthora-arter, ett slags markbundna algsvampar som har blivit allt vanligare i världen men också här i Sverige. När klimatet ändras och blir mildare får vi hit nya skadegörare och en stor del av min forskning går ut på att studera hur träden reagerar på dem och hur det går till när nya sjukdomar introduceras i svenska skogar. Jag arbetar också mycket med rådgivning. Skogsskador är ett ämne som intresserar många, det är många som ringer till mig och ber om råd och jag har också regelbundna föredrag för olika föreningar och sällskap.

Vilka är de mest angelägna upptäckterna du har gjort i din forskning?

– En orsak till att nya skadegörare sprids är att växter flyttas mellan länder i den internationella växthandeln. Det handlar inte bara om träd, utan även om prydnadsväxter. Flera av Phytophthora-arterna som finns i Sverige har kommit hit när de följt med importerade växter som planterats i parker och på kyrkogårdar. Därifrån kan de sedan spridas vidare till våra skogar. Phytophthora-arterna skadar trädens rötter och kan orsaka flera allvarliga växtsjukdomar. Tidigare har det svenska klimatet gjort det svårare för den här typen av skadegörare att trivas här, men när det blir mildare kan det snabbt förändras. Vi måste bli bättre på att tänka på hur vi använder växter, hur vi köper plantor och framför allt måste vi också vara beredda att betala för friska plantor för att undvika smittspridning. Det gäller inte bara skogsbolag, utan även privatpersoner och kommuner.

Måste ligga steget före

Vad kan man göra för att bli bättre på att hitta skadegörare?

– Vi måste bli bättre på att ligga steget före med att identifiera och övervaka nya skadegörare. Den Phytophthora-forskning som jag och mina kolleger nu gör på sydsvensk lövskog, som handlar om att känna igen smittade träd och hur man hanterar smittad mark, påbörjades egentligen fem år för sent eftersom skadegöraren redan fått fäste och kunskapsbehovet var akut. Forskningen behöver flytta fokus och satsa på tekniska lösningar och utveckla fler metoder för tidig upptäckt och hantering av nya skadegörare.

Återanvänd skogsråvara

Vad tror du om framtidens skogsbruk i Sverige?

– Jag tror att det kommer att bli svårare för träden att leva så länge som de har gjort tidigare, på grund av risken för att de drabbas av olika sjukdomar och skadorna ökar. Det kan betyda förändringar när det gäller tillgången på skogsråvara, vilket i sin tur har betydelse för skogsindustrin. Om vi får omfattande skogsskador under vissa år, hur hanterar vi det? Ett sätt kan vara att bli bättre på att återanvända skogsråvaran. Men jag tror att vi får förbereda oss på att ha andra förväntningar på skogsbruket, just för att det kan bli svårare att behålla gamla träd och skogar.

Fakta: Guldkvisten

Föreningen Skogen delar årligen ut Guldkvisten till personer som gjort värdefulla insatser för skog och skogsbruk. Priset består av en nål samt diplom.

Pristagare 2019: Martin Forsén Burapha, Laos. Johanna Witzell, SLU Alnarp. Urban Emanuelsson, Centrum för biologisk mångfald och Högskolan i Kristianstad.

LÄS MER (PREMIUM): Växthandel hot mot gran och tall

Relaterade artiklar

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

[article_FBShare type=shares ]
[article_FBShare type=comments ]
Till toppen