Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 10 november 2009

Tusentals hektar skövlade av vandringsälg

Bara små gamla tallbuskar på tusentals hektar. Så ser det ut väster om Arjeplog som härjats av vandringsälgar i snart 50 år. Skogsland har besökt området där Skogsstyrelsen nu vaknat och kräver omplanteringar.

- I de här trakterna behöver tallen nästan 25 år på sig för att nå älgsäker höjd. Men praktiskt taget ingen når högre än 1 meter, alltså över snötäcket, när det är som mest vandringsälg här, berättar Andreas Lindberg, skogvaktare på Statens Fastighetsverk
- I de här trakterna behöver tallen nästan 25 år på sig för att nå älgsäker höjd. Men praktiskt taget ingen når högre än 1 meter, alltså över snötäcket, när det är som mest vandringsälg här, berättar Andreas Lindberg, skogvaktare på Statens Fastighetsverk

När man åker längs Silvervägen och på skogsbilvägar några mil väster om Arjeplog är skandalen uppenbar. Det handlar i praktiken om skövling av fin tallskog under de senaste decennierna. Enligt myndigheterna handlar det om över 4000 hektar, men det kan vara mer, ingen vet.
Glest utspritt finns äldre skog kvar. På de hyggen som togs upp under 1950-talet finns det reslig tallskog, åtminstone på avstånd. Kommer man närmare så har majoriteten av stammarna både gamla och färska repskador i barken. När vi sedan kommer in på de jättehyggen som togs upp under 60-, 70-, 80-talen så finns det bara enstaka tallar över ”älgsäker” höjd. En och annan gran finns i sänkorna. I övrigt är det glasbjörk som försöker bilda framtidsskogen, men den godkänns inte som huvudträdslag.

Mellan björkstammarna finns små förvridna tallplantor. Vid första anblick kan de ge hopp om en kommande tallföryngring, men när man vet att de planterades för kanske 20, 30 eller 40 år sedan förstår man att de har haft en svår barndom.
– I de här trakterna behöver tallen nästan 25 år på sig för att nå älgsäker höjd. Men praktiskt taget ingen når högre än en meter, alltså över snötäcket när det är som mest vandringsälg här. Älgen knipsar av toppskottet och det blir bara tallbuskar av allihop, säger Andreas Lindberg, skogvaktare hos Statens Fastighetsverket.
Han och kollegan Björn Rutström sköter verkets skogar i Norrbotten och visar runt. En stor del av de tusentals hektar verket har kring Laisvik är en sorglig historia. När Sveaskog bildades och Fastighetsverket fick ta över skogarna ovanför odlingsgränsen blev de sittande med denna Svarte Petter.
Egentligen var det alltså statliga Domänverket som, med sina jättehyggen i kombination med dålig älgförvaltning, la grunden för problemen i området. Även om Domänverket och andra skogsägare följde lagens krav på föryngringsåtgärder så har det inte lyckats och följden har i praktiken blivit en skövling.
Trots föryngringsproblemen har avverkningarna fortsatt och fortsätter.
– Ja, men hos oss är omfattningen liten. Men ägarna kräver att skogen sköts rationellt , säger Andreas Lindberg.

Skogstyrelsen har nu bestämt sig för att göra något åt de lagvidriga kalhyggena och börjat skicka ut skarpa lagråd. Fastighetsverket och några privata skogsägare är först ut med att få lagråden som innehåller krav på omplantering.
– Vi tycker att det är jättebra att det här problemet uppmärksammas och ska göra vad vi kan för att få upp ny skog. Det viktigaste är ändå att det blir fokus på vandringsälgen i området som orsakar problemen. Verket har inte jakträtten på marken så det är länsstyrelsens ansvar att göra något, säger Björn Rutström.

De arealer som Skogsstyrelsens kräver återplantering av ska i huvudsak röjas, markberedas och planteras med tall igen.
På lite bättre marker kommer verket att prova gran i större utsträckning och då med en egen radikal föryngringsmetod. Björken i stråken där högläggaren kör mejas ner, sedan planterar de i högarna bland allt kvarvarande björkris. Direkt efter åtgärd ser de ut som ett krig dragit fram (se bild här intill).
– Ja, det är inte vackert, men björkriset som är kvar ger lite skärmeffekt och det verkar fungera bra, säger Andreas Lindberg och visar ett äldre hygge där metoden fungerat.
– Vi skulle också vilja öka andelen contorta, den har gått bra i de små bestånd där den provats. Men lagen tillåter inte den på högre höjder, som här på över 400 meter. Vi jobbar för att få en ändring av den bestämmelsen, säger Björn Rutström.

Inom fem år hoppas verket att omplanteringarna ska vara gjorda. Men risken är uppenbar att plantorna blir till ny mat för älgarna om inte något radikalt görs åt stammen.
– Det blir en oerhört dyr älgmatning för staten och privata. I dagsläget har jag svårt att se att de planteringar vi nu planerar kommer att ge nya fina tallskogar. Förhoppningen är att vi kan uppnå tillräckligt med acceptabla stammar, säger Andreas Lindberg.
Omplanteringen går på cirka 6000 kr per hektar. Och vad upp emot 50 års tillväxtbortfall på tusentals hektar kostat vill han inte tänka på.
– Det är våldsamt mycket pengar. Vi som sysslar med det här är nog jägare nästan alla och i de här trakterna måste vi inse att alla inblandade totalt misslyckats. Älgen har fått bestämma alldeles för länge!

Relaterade artiklar

Till toppen