Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 28 juli 2019

Tillverkare tveksamma till kranspetsstyrning

Finska Kronos har redan introducerat kranspetsstyrning på kranar för lantbrukstraktorer och skogsvagnar. Men konkurrenterna verkar avvakta med att införa tekniken.

 Kronos kranspetsstyrning.
Kronos kranspetsstyrning. FOTO: Kronos

För de flesta tillverkare av stora skogsmaskiner är kranspetsstyrning redan en etablerad funktion. På skotare presenterades kranspetsstyrning för mer än fem år sedan och för skördare var det en nyhet något år senare. Nu har finska tillverkaren Wikar OY tagit tekniken till kranar för lantbrukstraktorer och skogsvagnar.

– Vi vill erbjuda egenskaper och funktioner som underlättar för våra kunder. Vi vill också skilja oss ur mängden med en högre teknologinivå, säger Dennis Grankvist som är försäljningschef på Wikar OY.

Först med tekniken

Wikar OY tillverkar bland annat kranar och skogsvagnar under varumärket Kronos. När man nu infört kranspetsstyrning är man först med tekniken på kranar för lantbrukstraktorer. Kronos kranspetsstyrning kallas för Smart Boom Control och finns till att börja med på kranmodellen 1010 med 10 meters räckvidd.

 Kronos kranspetsstyrning
Kronos kranspetsstyrning FOTO: Gunnar Andersson

Optimala kranrörelser

Med kranspetsstyrning räknar datorn ut de optimala kranrörelserna istället för att föraren styr varje hydraulcylinder separat. Dessutom finns en funktion som hindrar kranen från att slå i bankarna vid lastning. Kranen rör sig med konstant hastighet oavsett hur långt ut den arbetar och dämpning i cylindrarnas ändlägen ger mindre svängningar.

– Fördelarna är de samma som på en skotare, det blir enklare att köra, mjukare rörelser och högre precision. Våra kunder är normalt entreprenörer som skapar sin brödföda med maskinen. Då skall maskinen också fungera bra, vara produktiv och det skall vara en glädje att använda den, förklarar Dennis Grankvist.

 Dennis Grankvist, försäljningschef på Wikar OY.
Dennis Grankvist, försäljningschef på Wikar OY. FOTO: Kronos

Flera tvekar

Men när man frågar några av konkurrenterna verkar flera tveka om att införa kranspetsstyrning.

– Marknaden får bestämma vilket behov som finns och finns behovet så kommer vi naturligtvis att införa den utrustningen. Kranspetsstyrning är köpta komponenter som alla tillverkare har tillgång till, men elektronik på huggarvagnar inte alltid är en bra lösning med risk för oxidation av fukt som tränger in, krypströmmar och glappkontakt. Det kan vara svårt att skydda alla kablar och komponenter, säger Arne Larsson, VD på KTS Maskiner.

Inte självklar

– Vi är såklart öppna för uppdateringar allt eftersom efterfrågan eventuellt ökar och samtidigt som driftsäkerheten fastställs med både säkrare och bättre delar från komponenttillverkarna. Kranspetsstyrning finns med i sonderingslistan för vår produktutveckling genom vårt nya Canbus-styrsystem HYPRO +1, men det är inte självklart i dagsläget att blanda in för mycket elektronik, säger Linus Bergman, försäljningschef på Hypro.

 Thomas Seleskog på FTG Forest.
Thomas Seleskog på FTG Forest. FOTO: FTG

Allt mer avancerade vagnar

Elektroniken ser dock Thomas Seleskog på FTG Forest, som tillverkar och säljer skogsvagnar och kranar under varumärkena Mowi och Moheda, inte som något problem.

– Vi ser inga problem med att införa mer elektronik utan både vill och ska ligga i framkant med de nyheter marknaden efterfrågar. Trenden vi ser är ju att vi får allt mer avancerade vagnar framförallt i drivna vagnar från 10 – 15 ton, säger han.

 Anders Svensson på Fors MW.
Anders Svensson på Fors MW. FOTO: Fors MW

Priset ett problem

Anders Svensson på Fors MW, med Farma skogsvagnar och kranar, säger att de kontinuerligt följer vart utvecklingen tar vägen och att kranspetsstyrning självklart är intressant.

– Vi tittar på det men ser det inte komma på våra produkter den närmaste tiden. Problemet i dagsläget är prisbilden, det är en väldigt snäv krets av våra kunder som skulle vara intresserade av att betala vad det skulle kosta att få den tekniken, säger Anders Svensson.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen