Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 19 april

Stolt skogsägare som inte vill avverka

LJUNG

Douglasgranarna i Ljung är 113 år och nära 40 meter höga. Ändå ska de få stå minst en livstid till. Gärna längre.

– De är heliga för mig, säger skogsägaren Lars Bertilsson.

 Lars Bertilsson får vänta ett bra tag till på att hans egna träd når nordamerikanska dimensioner.
Lars Bertilsson får vänta ett bra tag till på att hans egna träd når nordamerikanska dimensioner. FOTO: Eva Westin

Lars Bertilsson väntar på att de ska komma upp i amerikanska höjder, men han lär få vänta. Även om douglasgranar i Nordamerika kan bli runt 100 meter höga, blir de sällan mer än 50 meter i Europa.

Råbocken fejar

Och under tiden som Lars Bertilsson väntar ser han till att självföryngringen har en chans mot den envisa råbocken.

– Betesskadorna är inget problem, men råbocken är hemsk. Han har en förkärlek för att feja hornen mot douglasgranen.

 Råbockens fejning är ett stort problem.
Råbockens fejning är ett stort problem. FOTO: Eva Westin

Ris försvårar

För att försvåra fejningen ser han till att lämna högar med ris kring de självföryngrade plantorna. Vanlig gran släpps också upp som ett tätt skydd runt exoten.

– Råbocken går inte in i sånt här. Då bryr han sig inte om det, säger Lars Bertilsson och drar fram ännu en kapad grantopp och lägger överst i en rishög som nästan täcker några unga douglasgranar.

Plöjde och planterade

På 1800-talet fanns det inte ett träd i området. Trakten kallades för ”Svältorna” och här trivdes bara ljung och enbuskar. Men marken köptes in av staten och blev en kronopark. Torpare utförde det dryga arbetet med att hacka bort ljungen och att plöja. Skolbarn planterade träd, bland annat douglas- och silvergran. Året var 1906.

– Det är svårt att tänka sig att det var skogfritt här, säger Lars Bertilsson, där han omges av en ljus och luftig granskog.

 Lars Bertilsson tror att douglasgranen passar bra för kontinuitetsskogsbruk. Frostkänsligheten gör att de trivs under både hög- och lågskärm.
Lars Bertilsson tror att douglasgranen passar bra för kontinuitetsskogsbruk. Frostkänsligheten gör att de trivs under både hög- och lågskärm. FOTO: Eva Westin

”Blev så glad”

1995 sålde dåvarande Assi Domän fyra skiften i kronoparken och Lars Bertilsson köpte två av dem, på totalt 104 hektar produktiv skog, ungefär 0,5 hektar douglasgran och lika mycket silvergran.

– Det var ett måste. Jag hade läst om douglas innan och blev så glad över att det fanns i området.

Skogen stora intresset

På dagtid arbetar han som kyrkvaktmästare i Herrljunga pastorat, men det stora fritidsintresset har alltid varit skogen.

– Det roligaste är nog att få fram ett bra bestånd. Och tänka att det är så långsiktigt. Du planterar sådant som kanske inte ens dina barn får nytta av.

Störst del ungskog

Utöver skogen i Ljung är Lars Bertilsson också delägare i en fastighet i Roasjö i Svenljunga kommun med 35 hektar produktiv skogsmark. I det som tidigare var en kronopark består cirka 40 procent av tall och 60 procent av gran. Mestadels ungskog.

 Lars Bertilsson har ett hägn där han drar upp plantor av träd som han själv är intresserad av.
Lars Bertilsson har ett hägn där han drar upp plantor av träd som han själv är intresserad av. FOTO: Eva Westin

Tar fram egna plantor

Här finns också en del björk och efter hand fyller Lars Bertilsson på med andra trädslag. I ett hägn tar han bland annat fram olika sorters alm, lönn, rönn, oxel, turkisk trädhassel, serbisk gran, weymouthtall och ett antal fruktträd. Listan kan göras ännu längre.

– Ja, där finns allt. Jag gör sådant som jag själv vill ha. Det är min hobby.

Douglas passar bra

I framtiden ser Lars Bertilsson gärna mer av den nordamerikanska granen i sina skogar. Dess djupa rotsystem passar bra på hans sandiga, lätta marker. Tallen och granen i området är mer rötskadad.

– Det går röta på douglas också, men bara någon meter upp, säger han.

Frostkänsliga plantor

Han tror att douglasgranen skulle passa utmärkt för kontinuitetsskogsbruk. Plantorna är känsliga för frost och frosttorka, men i skydd av de äldre träden tycker inte Lars Bertilsson att det har varit något stort problem.

– Den kan lätt konkurrera med lärken. Likväl som att man hägnar in sin lärk, kan man hägna in douglas.

”Snickarens favorit”

Efter att Gudrun fällde några douglasgranar, använde Lars Bertilsson det röda, ådrade träet till ett verandagolv.

– Virket är helt fantastiskt! Det är inte växtvridet så det slår sig inte. Det lär vara snickarens favoritvirke. Dessutom klarar det röta och fungerar därför som trall, lika bra som lärk.

 Douglasgranens kottar är lätta att känna igen med de spetsiga täckfjällen som sticker ut mellan fröfjällen.
Douglasgranens kottar är lätta att känna igen med de spetsiga täckfjällen som sticker ut mellan fröfjällen. FOTO: Eva Westin
 Äldre douglasgranar har skorpbark, men den är speciell och känns nästan som kork.
Äldre douglasgranar har skorpbark, men den är speciell och känns nästan som kork. FOTO: Eva Westin

Alternativ i varmare klimat

Douglasgran är ett av de trädslag som nämns som alternativ till gran i ett framtida svenskt skogsbruk med varmare klimat.

– Jag tror att vi måste bredda paletten av trädslag som vi ser som intressanta att anlägga ny skog med, säger forskaren Cecilia Malmqvist, Linnéuniversitetet.

 Cecilia Malmqvist, lektor på Linnéuniversitetet.
Cecilia Malmqvist, lektor på Linnéuniversitetet. FOTO: Anders Kristensson

Torkstressas inte

Hon anser att douglasgran är extra intressant eftersom den inte torkstressas i lika hög grad som vanlig gran. För skogsägaren handlar det om riskspridning, menar hon.

– Jag tror att användningen av douglasgran kommer att öka med ökad kunskap, säger Cecilia Malmqvist.

 Några av douglasgranarna i Ljung närmar sig 40 meter. I Nordamerika kan de bli 100 meter höga.
Några av douglasgranarna i Ljung närmar sig 40 meter. I Nordamerika kan de bli 100 meter höga. FOTO: Eva Westin

Ska se granarna i USA

För Lars Bertilsson kan väntan på att hans egna douglasgranar kommer upp i amerikanska höjder visserligen blir lång. Men redan i augusti, lagom till 60-årsdagen, ska han fira genom att åka till USA tillsammans med sina döttrar och beskåda de nordamerikanska jättegranarna på plats.

– Det ska bli mäktigt, riktigt intressant. Jag måste ju åka och titta på hur de ska bli när de blir fullvuxna.

Fakta: Douglasgran

Douglasgran förekommer naturligt i västra Nordamerika. Den finns i två varieteter, inlandsformen och kustlandsformen.

I Tyskland och Frankrike är douglasgranen en av de vanligaste exoterna. I Sverige har den funnits i drygt hundra år och odlas på cirka 1 000 hektar.

Arbete pågår med att få fram svenska fröplantager. Det finns inga säkra produktionsjämförelser, men arten tros växa lika bra eller bättre än svensk gran.

Källa: Cecilia Malmqvist, Linnéuniversitetet.

Läs mer: LRF Premium. Kritik mot FSC:s skärpta regler för främmande trädslagTillbaka till framtiden med tall och ädelträ

Relaterade artiklar

Läs mer om

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

[article_FBShare type=shares ]
[article_FBShare type=comments ]
Till toppen