Södras kraftansträngning ska minska betesskadorna

– Det var ett tufft uppdrag som vi fick av stämman i maj. Ska vi kunna nå det målet måste vi samla styrkorna. Det kommer att krävas kraftansträngning, engagemang och delaktighet, säger Johan Frisk, viltförvaltningsexpert.

Omfattande skador

Bakgrunden till stämmans beslut är att Södras medlemmar upplever att älgförvaltningssystemet inte fungerar som det var tänkt avseende minskade skador i skog. Skadorna av vilt är i princip desamma som för sex år sedan.

LÄS MER: Södra skarpa mål om viltförvaltning

I ett projekt som Södra nu startat och som kommer att pågå till den 31 december 2021 ska man jobba med alla nivåer i älgförvaltningen. Det man bland annat upplever i dag är att det inte finns tillräcklig förståelse för de stora betesskadorna.

Äbin ifrågasätts

– Det är till och med så att en del fortfarande ifrågasätter Äbin, älgbetesskadeinventeringen. Det finns även exempel på älgförvaltningsgrupper där jägarrepresentanterna vill ha bortåt 10 vuxna älgar per tusen hektar medan markägarrepresentanterna vill ha 7 älgar per tusen hektar med hänvisning till skadesituationen i området. Det är den här verkligheten vi jobbar med, säger Johan Frisk.

LÄS MER: Södra storsatsar på viltdemohägn

Kunskap till viltombud

Med projektet hoppas man ge Södras utsedda viltombud mer kunskap så att de i sin tur ska kunna engagera fler markägare och ge dem råg i ryggen att delta diskussionen om viltförvaltningen. Med kunskap ska såväl markägare som jägare även få upp ögonen för att det inte bara är skogsägares tallplanteringar som förstörs av alltför höga viltstammar. Den biologiska mångfalden minskar, men även älgarnas hälsa och viktutveckling påverkas när det är mer klövvilt i skogen än vad det finns foder.

Utbildningar för viltombud

– Många av våra medlemmar har samma uppfattning om klövviltstammen som jägarna. Vi har vår egen medlemskår att hantera också, sa Lars-Ove Johansson, ordförande i förvaltningsrådet när utbildningar genomfördes för viltombuden.

LÄS MER: Omfattande betesskador på tall

Ett sätt att öka kunskapen om viltskador och fodertillgång är att besöka något av de drygt 30 viltdemohägn som nu finns över hela Södras område. Genom att jämföra vegetationen innanför hägnen och utanför syns det tydligt vilken påverkan klövviltet har.

Drygt 30 viltdemohägn

– Besöker man ett hägn är det svårt att avskärma sig från hur mycket viltbetet betyder för såväl markvegetation som fält- och buskskikt. Det är dock viktigt att påpeka att vi inte är ute efter nollskadeläge och vi ska absolut inte hålla på med hägnskogsbruk. Men viltdemohägnen är viktiga pedagogiska verktyg och ger nästan alltid en aha-upplevelse för besökarna, säger Johan Frisk

Tre regionala träffar

Under hösten har tre regionala träffar arrangerats med Södras viltombud för att diskutera handlingsplanen och hur arbetet ska läggas uppkommande år.

– Förslaget vann stort gehör bland viltombuden och det kom in synpunkter på ytterligare aktiviteter vilket var glädjande, säger Mats Blomberg.

Viltbete fortsätter visar Äbin

Kraftigt viltbete fortsätter att skada ungtallskogen. Senaste Äbin, älgbetesinventeringen, visar att skadorna är för höga i samtliga inventerade älgförvaltningsområden i Götaland.

I Götaland har cirka 3 500 bestånd inventerats av professionella inventerare. Inget av de inventerade områdena klarar gränsen för tolerabla nivåer på årsskador på tall. Gränsen är satt till maximalt fem procent årsskador på unga tallar.

Mycket allvarliga skador

Enligt Skogsstyrelsen har 28 av 32 inventerade områden skador som betraktas som mycket allvarliga. Allra sämst är det i ett område i västra Götaland där mer än var tredje tall har skadats det senaste året vilket är en försämring jämfört med den förra inventeringen då var fjärde ung tall var skadad.

LÄS MER: Låt en enda myndighet sköta älgförvaltningen

Stora skador i hela Götaland

Ser man till hela Götaland är det två älgförvaltningsområden där skadorna är acceptabla, det vill säga 0-5 procent. I nästan hela Götaland är skadorna över 10 procent vilket av Skogsstyrelsen betecknas som kritiskt läge.

LÄS MER: Äbin visar kraftiga betesskador i Svealand

RASE försvinner

Dessutom visar Äbin att konkurrensstatusen för rönn, asp, sälg och ek försämrats successivt mellan 2015 och 2018. Förutsättningar för trädbildning av dessa arter har därmed minskat vilket är tvärt emot skogsbrukets målsättningar.

Fakta: Södras mål till 2021

Minst hälften av alla älgförvaltningsområden i Götaland ska senast 2021 klara målet max 5 procent årsskada på tall.

Andelen föryngringar med tall på åkermark ska visa på en tydlig ökning.

Tydlig förbättring av konkurrensstatus för rönn, asp, sälg och ek.

Ökning av kalvvikter.