Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 3 oktober 2018

Södra storsatsar på viltdemohägn

HJORTED.

Södra storsatsar på 36 nya viltdemohägn. Stängslingen som invigdes i Hjorted förra veckan är det första hägnet som anpassats för kron- och dovvilt.

 Annika Brodin, ordförande i Jägareförbundet Kalmar län invigde viltdemohägnet.
Annika Brodin, ordförande i Jägareförbundet Kalmar län invigde viltdemohägnet. FOTO: Marie Henningsson

– Det är en lämplig biotop här för att anlägga ett viltdemohägn anpassat för kron- och dovvilt. Det är ett småbrutet landskap med gott om lövträd av det slag som klövviltet gillar, säger Michael Andersson, viltombud i Vimmerby sbo.

Kronhjorten ökar

Det nya viltdemohägnet har anlagts i ett område där hjortstammarna formligen exploderat de senaste åren. Älgstammen däremot är måttlig. Kronhjorten orsakar främst skador på granar genom att barka stammarna med tänderna.

– I det här området har man dragits med bekymmer med kronhjort länge, säger Michael Andersson.

400 kvadratmeter

Demohägnet är uppdelat i två hägn, 20 gånger 20 meter vardera. I det ena hägnet kan inget vilt ta sig in, i det andra kan småvilt samt rådjur och dovhjort ta sig in.

LÄS MER: Viltdemohägn i Södrasatsning

– Vi byggde hägnet i vintras. Redan efter en sommar ser man skillnad. Det är mer vegetation i hägnet än utanför, säger Michael Andersson.

 Michael Andersson, viltombud Södra, pratade om vikten av att kunna jämföra betade skogspartier med helt orörda.
Michael Andersson, viltombud Södra, pratade om vikten av att kunna jämföra betade skogspartier med helt orörda. FOTO: Marie Henningsson

Avsikten med demohägnen är inte bara att visa skador som viltet åsamkar skogen. De visar även betestryckets påverkan i allmänhet, även på markfloran och buskvegetationen.

Södra har sedan tidigare sex viltdemogårdar. De har funnits några år nu och när man besöker dem ser man tydligt viltets påverkan på vegetationen.

Betestryckets påverkan

I Vimmerby skogsbruksområde finns ett viltdemohägn sedan 2010 i Stora Aby, Målilla. Där syns det tydligt vilken skillnad det är på tall i hägn och utanför hägn.

– Inne i hägnet närmar sig tallen 4 meter i höjd och det är fullt med buskar och annan vegetation. Utanför är tallen havererad, den är inte mer än drygt en och en halv meter hög och grenarna är avätna, säger Magnus Johansson, ordförande i Vimmerby sbo.

 Invigningen av Södras första viltdemohägn anpassat för kron- och dovvilt lockade många skogsägare.
Invigningen av Södras första viltdemohägn anpassat för kron- och dovvilt lockade många skogsägare. FOTO: Marie Henningsson

Mötesplatser

Tanken är att demohägnen ska finnas kvar under en lång tid så att man verkligen kan se skillnad inne i hägnet och utanför. Södra hoppas att såväl skogsägare, jägare som andra intresserade ska besöka dem.

Erfarenheten från viltdemogårdarna är att de varit mötesplatser för öppna och fria diskussioner och att de ofta ger aha-upplevelser även för vana skogsägare och jägare.

LÄS MER: Fler hjortar orsakar problem

Södra är tydliga med att man inte är ute efter att det inte ska finnas några skador alls på den växande skogen. Men det näst vanligaste trädslaget i landet, tall, måste kunna planteras och växa upp utan att behöva hägnas.

Relaterade artiklar

Till toppen