Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 1 december

Små hörn ger stora volymer

Beata Thafvelin-Karltorp vill slå ett slag för skogens ”kvarglömda hörn”. Små, opraktiska ytor, som lätt glöms bort i det rationella skogsbruket.

– Räknar man ihop alla hörnen blir det ganska stora volymer, säger hon.

 I den här slänten med lövskog gömmer sig fullvuxna tallar, som glömts kvar när fokus har legat på de stora, lättillgängliga ytorna. Ett typiskt ”hörn”.
I den här slänten med lövskog gömmer sig fullvuxna tallar, som glömts kvar när fokus har legat på de stora, lättillgängliga ytorna. Ett typiskt ”hörn”. FOTO: Eva Westin

Rullstensåsar formar det kuperade landskapet runt Tunarps Säteri i Sandhem. Beata Thafvelin-Karltorp tar några steg ner från vägen, ner i en svacka mellan två grusvägar. Här har asp, ek och björk självföryngrat sig.

– Det här är ett typiskt hörn, säger Beata Thafvelin-Karltorp.

Självföryngrande

Det hon kallar ”kvarglömda hörn” är något som ligger henne varmt om hjärtat. Det är små, självföryngrade områden, som har varit tekniskt svåra att avverka och gallra. Ibland för att det är surt, andra gånger för att det är en svåråtkomlig slänt.

Fakta: Tunarps säteri AB

Plats: Sandhem, Mullsjö.

Ägare: Beata Thafvelin-Karltorp.

Areal: ca 900 hk.

Produktiv skogsmark: ca 620 hk.

Avkastning skogen: 500 000 kr/år.

Övrig verksamhet: Ridturism med 5 000 gästnätter/år, ridskola.

Omsättning ridturism: 3,5 miljoner kronor/år.

Hennes föräldrar köpte gården 1961. De 620 hektaren produktiv skogsmark på Tunarp sköttes i många år med fokus på de lättåtkomliga ytorna.

– Det som inte föll inom ramen för ett rationellt skogsbruk lämnade man. Och där har du mina hörn, säger hon.

Ofta tallar

När det 2014 blev arvskifte och Beata Thafvelin-Karltorp köpte ut sina syskon, började hon uppmärksamma de områden som tidigare setts som ekonomiskt ointressanta och krångliga att jobba med.

– Ofta är det tallar som blir stående på det där viset, som man inte tänker på för att de har kronan så högt upp.

 Anders-Henrik Andersson, inköpare på Sydved, menar att de ”kvarglömda hörnen” utgör en betydande areal på en skogsfastighet av Tunarps storlek.
Anders-Henrik Andersson, inköpare på Sydved, menar att de ”kvarglömda hörnen” utgör en betydande areal på en skogsfastighet av Tunarps storlek. FOTO: Eva Westin

”Finns ekonomi”

Tillsammans med Anders-Henrik Andersson, inköpare på Sydved, har hon aktivt börjat intressera sig för hörnen.

– Det finns ekonomi i detta. Man får mindre skador och tar vara på tillväxten på ett ekonomiskt sätt. En skogsmark är ändå en produktionsenhet, stor eller liten. Den vill man förvalta med ansvar så att den ger bästa möjliga avkastning med så små skador som möjligt. På det viset är det sunt, klokt och effektivt, säger Anders-Henrik Andersson.

Generell utmaning

Skogen på Tunarp består till 61 procent av gran, 22 procent tall och 17 procent löv, varav en procent är ek. Boniteten är 8,3 m3sk per hektar. Mycket av skogsmarken är före detta åkermark.

Beatas tips till andra skogsägare:

· Det viktigaste är att skaffa sig kunskap.

· Var delaktig! Var ute i din skog. Det gör att man blir engagerad.

· Engagera familjen! Skogsbruk är långsiktigt.

· Försök att hänga med i vad som händer i skattepolitik och miljöfrågor.

– Det här är en generell utmaning hos många skogsägare. Stor eller liten. Alltid har någon något hörn som det är svårt att komma till. På en så här stor fastighet blir det en betydande areal. Det har blivit missat förut, säger Anders-Henrik Andersson.

Kommunikation viktig

För Beata Thafvelin-Karltorp handlar det om en medvetenhet, som behöver finnas både hos skogsägaren och hos skogsbolaget. Och kommunikation, inte minst med maskinförarna.

– Man måste göra det när de kommer med skotare och skördare i samma område så att du kan samverka. Utskotning långa sträckor är dyrt. Man får avvakta tills det passar och det får vara en viss volym, 20-30 träd, säger hon.

 I den här slänten med lövskog gömmer sig fullvuxna tallar, som glömts kvar när fokus har legat på de stora, lättillgängliga ytorna. Ett typiskt ”hörn”.
I den här slänten med lövskog gömmer sig fullvuxna tallar, som glömts kvar när fokus har legat på de stora, lättillgängliga ytorna. Ett typiskt ”hörn”. FOTO: Eva Westin

Självföryngring passar på ytorna

Småytorna får sedan självföryngra sig. Genom skötsel gynnar man de trädslag som passar ståndorten.

Beata Thafvelin-Karltorp tror att det är bra för både skog och skogsägare att hörnen uppmärksammas.

– Jag tycker man ska titta: har vi några hörn? Det kan nog ligga lite i tiden att man tar tillvara den biomassa som står och växer. Det kan också bidra till att det blir blandskog om man sparar lövet, som vi gör.

 Skogsbruk är långsiktigt. Därför tycker Beata Thafvelin-Karltorp att det är viktigt att göra familjen engagerad i skogen.
Skogsbruk är långsiktigt. Därför tycker Beata Thafvelin-Karltorp att det är viktigt att göra familjen engagerad i skogen. FOTO: Eva Westin

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen