Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 4 april 2015

Slopat skogskonto hot mot landsbygden

Utan skogskonto minskar investeringsviljan och arbetstillfällena på landsbygden. Dessutom kan det leda till lägre virkespriser. Det anser Per Stålhammar, LRF Konsult.

Minskad investerigsvilja, färre arbetstillfällen på landsbygden och lägre virkespriser. Det är vad som kan hända om skogkonto försvinner, spår LRF Konsults Per Stålhammar.
Bild 1/3Minskad investerigsvilja, färre arbetstillfällen på landsbygden och lägre virkespriser. Det är vad som kan hända om skogkonto försvinner, spår LRF Konsults Per Stålhammar. FOTO: Marie Henningsson
Skogsland har tidigare skrivit om förslaget att ändra skogkonto.
Bild 2/3Skogsland har tidigare skrivit om förslaget att ändra skogkonto. FOTO: SLU
Bild 3/3 FOTO: Marie Henningsson

Skogsland har tidigare skrivit om skatteförenklingsutredningen som lämnades i oktober i fjol. Knappast någon har varit positiv till utredningens förslag om att slopa skogskonto och skogsskadekonto och ersätta dem med en ny företagsfond. Undantaget är Skattemyndigheten.

– Det är klart att de gillar det förslaget, de vill ju ha in så mycket pengar som möjligt, säger Per Stålhammar, redovisningskonsult på LRF Konsult.

"Minskad investeringsvilja"

LRF har tidigare kritiserat att slopandet av skogskontot ger oacceptabla skattekonsekvenser för företagarna. Men Per Stålhammar anser att det finns andra negativa effekter som inte uppmärksammats.

– Det kommer innebära minskad investeringsvilja på landsbygden. Återinvesteringarna i företagen kommer att minska, och därmed arbetstillfällena. Dessutom kommer det inte vara intressant att göra större skogsuttag, i stället blir det mindre avverkningar varje år. Det leder i sin tur leder till en större administrativ börda för skogsköpare, en lägre betalningsvilja och kanske sänkta virkespriser.

Med det nuvarande skogskontot kan skogsägarna parera ojämna inkomster. Vinsten från en större avverkning kan sättas av och användas för återinvesteringar som plantering, röjning, vägbyggen med mera under flera år framöver. Det här kommer inte att vara möjligt med den nya företagsfonden, och för att undvika att skatta bort pengarna styrs skogsägarna mot mindre och mer frekventa avverkningar.

– Nu gör man större avverkningar för att sätta av vinster så att de ska räcka för investeringar framöver. De investeringarna kommer inte bli av med företagsfonden. Det här är mycket allvarligt för landsbygden, det borde vara åtskilliga miljarder som finns på landets skogskonton.

Oregelbundna inkomster

Enligt Per Stålhammar verkar förslaget om företagsfond utformat för att passa alla typer av företag generellt och tar inte hänsyn till att inkomsterna från skog kommer mycket mer oregelbundet än inkomsterna i andra företag.

– Som företagsfonden är utformad i förslaget fungerar den inte för vanliga skogsägare. Istället vore det bättre att titta på reglerna för skogskontot och kanske ändra procentsatserna, avslutar han.

Fotnot: Varken Skattemyndighetem, Finansdepartementet, SCB eller Finansinspektionen kan svara på hur mycket pengar det finns på landets skogs- respektive skogsskadekonton. 2008 fanns enligt Finansdepartementet sammanlagt finns 3,83 miljarder kronor insatta på skogskonton, skogsskadekonton och upphovsmannakonton, uppgav tidningen Privata Affärer.

Relaterade artiklar

Till toppen