Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 11 augusti

”Skogen är vår bästa kompis i kampen mot klimatförändringar”

Tidigare i våras lämnade 23 miljöorganisationer in uppropet Vår skog, med krav på hållbart skogsbruk från statens och Sveaskogs sida, till näringsminister Ibrahim Baylan. Greenpeace var en av organisationerna bakom uppropet. Lina Burnelius, ansvarig för skogs- och bioekonomiska frågor på Greenpeace Norden, ger en lägesrapport.

FOTO: Jonne Sippola / Greenpeace

Hur ser du och Greenpeace på debatten kring svenskt skogsbruk just nu?

– Det är tacksamt för Greenpeace som organisation att fler vill diskutera skyddet av naturen och den biologiska mångfalden både på land och i haven. Vi behöver skydda mer skog i Sverige och vi måste också göra en omställning kring vilken skog vi ska avverka. Det är också nödvändigt att vi ser över vad som tillverkas av skogsråvaran, engångsartiklar måste minska och i stället behöver vi satsa mer på långsiktigt hållbara produkter som möbler, byggelement till hus och limträ. Gör vi rätt kan skogsbruket bli en positiv bit i pusslet för att bromsa klimatförändringar. Men nu gör vi alla fel, vi går in i kontinuitetsskogarna, kalavverkar och skapar monokulturer för att sedan tillverka massvis av engångsprodukter av skogsråvaran. Det är inte hållbart.

Är det inte bättre att engångsartiklar tillverkas av skogsråvara än plast av fossil råvara?

– Vi vill inte ha engångsartiklar överhuvudtaget. Först gjordes engångsartiklar och bränslen på fossil kol, varför skulle det vara okej att göra på skogligt kol? Återbetalningstiden efter avverkning är ju på flera decennier. Att hävda att en produkt är lite bättre än fossil plast mitt i rådande klimatkris räcker inte längre. Den bluffen är synad.

FAKTA: Uppropet Vår skog

23 organisationer, däribland Greenpeace, WWF och Naturskyddsföreningen, vänder sig till Sveaskog och regeringen med följande krav:

Regeringen ska skydda alla statliga skogar med höga naturvärden som Sveaskog förvaltar.

Statliga skogar med låga naturvärden ska användas för att byta in privatägd skog med höga naturvärden så att dessa skogar skyddas.

Staten och Sveaskog ska ligga i framkant för att utveckla ett ekosystembaserat, hyggesfritt skogsbruk.

Sveaskogs avkastningskrav måste sänkas så punkterna kan genomföras.

Uppropet med 45 000 namnunderskrifter har lämnats till näringsminister Ibrahim Baylan.

Vilka är de viktigaste åtgärderna regeringen borde vidta?

– Återinföra nyckelbiotopsinventeringen. Om vi inte har vetskap om var de höga naturvärdena finns har vi ingen chans att skydda dem. Regeringen borde också göra avverkning i kontinuitetsskogarna olaglig. Vi vill se att politikerna använder alla verktyg de har. Ansvaret för ett hållbart skogsbruk står i proportion till markinnehavet, därför menar Greenpeace att staten och ett bolag som Sveaskog borde visa vägen i utvecklingen. Greenpeace anser också att enskilda skogsägare måste ersättas när värdefull skog skyddas. Det är särskilt viktigt när det råder brist på skog med höga naturvärden. Vi hoppas på att vi snart ska få en återkoppling från näringsministern på uppropet. Uppropet fick stort genomslag, lösningsorienterade kampanjer baserade på forskning engagerar svenskar som uppenbart vill att våra skogar ska bli en del av lösningen.

Vad anser Greenpeace om de svenska skogsbolagens agerande?

– Vi önskar oss lite mer öppenhet. De är väldigt trevliga att ha och göra med och det blir mycket dialog, fältbesök och fina ord, men det innebär ju också att de kan fortsätta att avverka. För oss hade de gärna fått dela med sig av sina avverkningsplaner och visat att de är villiga att skydda höga naturvärden på ett långsiktigt sätt. De behöver också bli bättre på att använda skogsbruksmetoder som inte bidrar till klimatförändringar. Kalhyggen och monokulturer är negativt för den biologiska mångfalden. Det går att bedriva skogsbruk som inte skadar klimatet, de bästa exemplen har jag sett hos enskilda skogsägare. Då borde skogsbolagen också kunna göra det, men det är som om storskaligheten blir ett hinder.

FAKTA: Lina Burnelius

Bakgrund: Ansvarig för skogs- och bioekonomiska frågor på Greenpeace Norden. Har tidigare arbetat i Ghana och Vietnam. Har studerat vid institutionen för Globala studier vid Göteborgs universitet. Masterexamen i ekonomisk-, ekologisk- och social- hållbar global utveckling.

Intressen: Umgås med vänner, laga mat. Håller på att lära mig åka skateboard. Gillar musik i alla dess former.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

[article_FBShare type=shares ]
[article_FBShare type=comments ]
Till toppen