Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 2 december

Så utreds hur en skogsbrand startar

Det gäller att vara snabbt på plats om man ska utreda hur en skogs- eller terrängbrand startat. Helst medan branden fortfarande rasar.

– Du är nere på knäna och söker efter spår, säger utredaren Richard Woods, som utbildar brandutredare.

 Richard Woods utbildar terrängbrandsutredare i Nederländerna. Ofta måste utredare krypa runt vid platsen där branden startade för att hitta orsaken till branden.
Richard Woods utbildar terrängbrandsutredare i Nederländerna. Ofta måste utredare krypa runt vid platsen där branden startade för att hitta orsaken till branden. FOTO: TT

Oavsett om det rör sig om en skogsbrand i Hälsingland, markbrand i Kalifornien eller en terrängbrand i Australien så är tillvägagångssättet detsamma för hur man utreder vad som fått det att börja brinna.

– Även om topografin och växtligheten är helt olika så är processen identisk. Det är en väldigt flexibel metodik som kan användas internationellt, säger Richard Woods.

Han är tidigare polis och arbetar vid australiska Charles Sturt University, och har också internationella uppdrag, däribland kurser för bland andra svenskar i Nederländerna om hur man utreder bränder i naturen.

Sotfläckar ger ledtrådar

Det gäller först och främst att förstå hur en brand uppför sig, vilket liknar de metoder som används för att utreda en brand i en byggnad.

– Vi använder vad vi kallar brandmönsterindikationer, det är interaktionen med flammor och hetta gentemot brännbart och icke brännbart material. Om en brand brinner i en skog så följer den ett speciellt mönster, och genom det kan vi ta reda på vilken väg branden har tagit, och följa den bakåt.

Letar alla typer av bevis

De här spåren kan exempelvis vara sotfläckar på stenar. När lågorna når en kallare yta, som en sten, så håller de sig på ena sidan, vilket syns som exempelvis sot.

Målet är att hitta antändningsplatsen. Väl där måste utredarna ofta jaga bevis, inte sällan genom att krypa runt i jakt på spår.

– Det kan vara saker som att hitta en bränd tändsticka. Du letar alla typer av bevis. I bland är det uppenbart – som en fallen kraftledning – men det kan också vara en bit kol från ett fordons avgasrör.

Flera möjliga orsaker

Det finns flera vanliga orsaker, som blixtnedslag, campingeldar, cigaretter, jordbruksbränningar, pyromani, tunga maskiner, tåg, barn, kraftledningar, fyrverkerier och handhållna maskiner. Barn klassas som en egen kategori då de ofta saknar uppsåt, och i stället startar en brand av nyfikenhet.

Enligt svenska SLU inleds ungefär nio av tio bränder där orsaken är känd i naturen av mänsklig aktivitet. Ungefär samma siffra återkommer i USA och Australien.

Fimp mer ovanligt

Cigaretter brukar pekas ofta ut som en bov, men det är mindre vanligt än vad många kanske tror.

– Studier visar att det bara är under begränsade omständigheter som en cigarett kan orsaka en terrängbrand. Den måste landa på väldigt fint bränsle, som små grässtrån, säger Woods.

– Och fuktighetsnivån i bränslet måste vara lägre än 14 procent och temperaturen måste vara över 26 grader, och den relativa fuktigheten på maximalt på 22 procent eller mindre. Den glödande delen på cigaretten behöver också landa mot bränslebädden. Det är alltså ganska specifika förhållanden som krävs, konstaterar han.

Av de australiska bränderna där orsaken fastställts är hälften medvetet eller misstänkt medvetet anlagda. När bränder är anlagda kan det vara spår som brännbar vätska utredarna hittar, eller att flera antändningsplatser på en och samma brand hittas.

Använder drönare

En annan viktig faktor är vittnesintervjuer. Om branden sker på en plats utan människor kan de första brandmännen på plats ge viktig information om hur branden uppförde sig.

– Vi brukar klassa en orsak som trolig eller möjlig. Trolig är en sannolikhet på över 50 procent, men då måste du oftast ha hittat ett fysiskt bevis. Och ofta så kommer vi inte fram till vad som orsakade branden.

Gäller att vara snabb

Liksom brottsplatsutredningar är det viktigt att vara snabbt på plats.

– Idealiskt är att vara på plats innan branden är släckt. För du måste vara på platsen och se den i orört skick, annars kan bevis brytas ned, eller att platsen störs av brandsläckningsinsatserna.

Utredarna använder också ny teknik, som drönare, för att dokumentera platsen.

– Nyckeln är att hitta orsakerna, för att kunna förebygga dem. För vet man inte vad som orsakat bränderna så kan man inte göra något för att förhindra dem.

LÄS MER: Gödselbaserad vätska ska brandskydda skogenLÄS MER: Bolagen höjer premier på skogsförsäkringar

Fakta om farliga brandförhållanden

• Bränsle. Det måste naturligtvis finnas något som kan brinna för att en brand ska uppstå. En bränslebädd kan bestå av mossa, lav och döda växtrester som barr och löv. Större saker som tjocka grenar brinner långsammare, och ofta efter det att fronten passerat.

• Fuktigheten i bränslet. Hur fuktigt bränslet är avgör om, och i så fall hur fort, det brinner. Även fukten i luften påverkar, då torrare luft gör att växter lättare släpper ifrån sig sin fukt. I svenska förhållanden behövs en fuktkvot på under 25 procent, vilket kräver minst en vecka utan regn.

• Vindhastighet. Vinden driver lågorna till nytt bränsle som kan antändas, och drar också med sig nytt syre. Högre intensitet gör lågorna längre, så att de kan sprida sig till trädkronorna. Då kan brandfronten avancera 30 meter per minut. Dessutom kan vinden dra med sig glödande flagor som kan orsaka punktbränder flera mil därifrån.

• Temperatur. Uppvärmt bränsle brinner snabbare, och ju högre temperatur desto högre är sannolikheten att något antänds.

• Topografin. En skogs- eller terrängbrand sprider sig snabbare i uppförsbacke än i nedförsbacke. Var tionde grads lutning fördubblar hastigheten som brandfronten sprider sig med.

Källa: SLU, Australiens regering

Så startar skogsbränderna

85–90 procent av bränderna i Sverige, USA och Australien orsakas av mänsklig aktivitet.

• Anlagda bränder. En stor del av bränderna orsakas medvetet.

• Barn. Barn är en egen kategori då de oftast bedöms tända eld mer av nyfikenhet än med skadligt uppsåt.

• Tunga maskiner. Branden i Västmanland 2014 orsakades exempelvis av en gnista från en markberedare.

• Tåg. Gnistor från exempelvis bromsar kan orsaka bränder. Enligt MSB orsakades 237 bränder av tåg 2018.

• Brasor: När skräp bränns kan det orsaka skogsbränder.

• Rökning: Cigarettfimpar som slängs i naturen kan under vissa omständigheter orsaka bränder.

• Lägereldar. Slarvigt lämnade lägereldar är en vanlig orsak till skogsbränder.

• Mindre maskiner. Handhållna maskiner som motorsågar kan leda till bränder.

• Diverse. Internationellt är fallna kraftledningar en vanlig orsak, bland annat till flera allvarliga bränder i Kalifornien. I Europa är fyrverkerier en relativt vanligt orsak till bränder.

• Blixtar. En av de naturliga orsaker som ligger bakom bränder i terrängen.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen