Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 13 mars

Så här gör du en skogsbruksplan

Kärnan i en skogsbruksplan är fältinventeringen i skogen. Där samlas all intressant skoglig data in. Det är information som beskriver hur skogen ser ut.

 Fältarbetet är den mest tidskrävande delen av att göra en skogsbruksplan.
Fältarbetet är den mest tidskrävande delen av att göra en skogsbruksplan. FOTO: Rolf Segerstedt

Förarbetet handlar om att gå igenom och analysera det material som redan finns om fastigheten. Numera finns ofta, men inte alltid, en äldre skogsbruksplan att utgå ifrån.

Foton och kartor underlag

Som underlag i förarbetet finns också ortofoton, som är flygbilder över skogen, och kartor, i första hand fastighetskartan och satellitbilder. Under förarbetet gör också planeraren en avstämning mot Skogsstyrelsens nyckelbiotops- och sumpskogsinventeringar samt länsstyrelsens fornminnesinventering.

 Hans-Ulrich Kalnins, expert på skogsbruksplaner på Skogsstyrelsen.
Hans-Ulrich Kalnins, expert på skogsbruksplaner på Skogsstyrelsen. FOTO: Privat

– Dessutom kan det också finnas annat material registrerat på fastigheten som kommun, länsstyrelse eller andra har sammanställt, säger Hans-Ulrich Kalnins, expert på skogsbruksplaner på Skogsstyrelsen.

Diskuterar målen

Det är också under förarbetet som planläggaren diskuterar med skogsägaren om målen som ska ligga till grund för skogsbruksplanen. Ofta görs också en preliminär indelning i avdelningar med målklassningar. Målklassningen visar hur varje avdelning ska uppfylla de båda målen produktion och miljö.

 Här ser man vilka målklasser avdelningarna har.
Här ser man vilka målklasser avdelningarna har.

De vanligaste klassningarna är PG, produktion med generell miljöhänsyn, PF(K) som är produktion med förstärkt miljöhänsyn, NO som betyder naturvård ostört samt NS som innebär naturvård med skötsel.

 Borrning används för att inventera ålder på träd. På borrkärnan kan man räkna årsringarna.
Borrning används för att inventera ålder på träd. På borrkärnan kan man räkna årsringarna. FOTO: Rolf Segerstedt

Tidskrävande arbete

Fältarbetet är den mest tidskrävande delen av att göra en skogsbruksplan. Hans-Ulrich Kalnins menar att normalt ägnas 60–70 procent av tiden åt fältarbetet i skogen. Med bakgrundsmaterialet och den preliminära indelningen i avdelningar med målklassningar i ryggsäcken ger sig planeraren ut till fastigheten för att samla in skoglig data för varje avdelning.

 På den här kartan ser man indelningen i avdelningar, avdelningsnummer och huggningsklass.
På den här kartan ser man indelningen i avdelningar, avdelningsnummer och huggningsklass.

Gränser ska framgå

Avdelningarna är numrerade och gränserna finns utmärkta på en karta. Där ska även ägoslagsgränserna framgå tydligt. Alltså vilka typer av mark det finns med hänsyn till karaktären och brukning. Den data som samlas in för avdelningarna är fältarbetet visar fördelningen av trädslag, huggningsklass, ålder, ståndortsindex, volymer, fuktighetsklass på marken och förslag på åtgärder.

– Det finns en hel massa andra data man kan välja att samla in beroende på vilka mål man har med sitt ägande, säger Hans-Ulrich Kalnins.

 Den här kartan visar åtgärdsförslag på avdelningarna samt hänsynslager.
Den här kartan visar åtgärdsförslag på avdelningarna samt hänsynslager.

Ålder och volym

I avdelningsbeskrivningen visas trädslagsfördelning oftast i procent medan huggningsklassen visar i vilket utvecklingsstadium avdelningen är och ståndortsindex anger markens produktionsförmåga. I beskrivningen finns också beståndets genomsnittsålder och volymen i skogskubikmeter per hektar.

– Under fältarbetet görs också den slutgiltiga indelningen av fastighetens avdelningar, säger Hans-Ulrich Kalnins.

Beskrivning av avdelningar

För varje avdelning anges också åtgärdsförslag baserat på den skogliga datan. När fältarbetet är klart återstår att sammanställa skogsbruksplanen med beskrivningar av alla avdelningar och stämma av den med skogsägaren.

LÄS MER: LRF Premium – Del 1: Skogsbruksplanen ett verktyg för att sköta skogen rätt

Fakta: Skoglig data i skogsbruksplanen

1. Målklasser: PG – Produktion med generell naturhänsyn. K – Kombinerade mål. NS – Naturvård skötselkrävande. NO – Naturvård orört.

2. Huggningsklasser: Ger en signal om skogens mognadsgrad.

Kalmark, K1 Kalmark, återväxtåtgärder återstår. K2 Kalmark där återväxtåtgärderna är utförda.

Röjningsskog, R1 Plantskog < 1,3 m. R2 Ungskog > 1,3 m, medeldiameter < 10 cm i brösthöjd.

Gallringsskog, G1 Yngre gallringsskog. G2 Äldre gallringsskog.

Föryngringsavverkningsskog, S1 Föryngringsavverkningsbar skog. S2 Föryngringsavverkningsmogen skog. S3 Föryngringsavverkningsbar skog som ej bör slutavverkas.

Lågproducerande skog, E1 Restskog. E2 Gles skog. E3 Skog av hagmarkskaraktär.

3. Ägoslag: Anger vilka typer av mark det finns med hänsyn till karaktären och brukning det finns.

4. Fuktighetsklasser: Indelning av fastmarken i någon av de fyra klasserna Torr mark, Frisk mark, Fuktig mark och Blöt mark, främst beroende på djupet ned till grundvattnet.

5. Ålder: Visar trädens fördelningen på åldersklasser och åldersstruktur.

6. Ståndortsindex: Ett mått på markens produktionsförmåga, för tall och gran den höjd de grövsta träden når vid 100 års ålder.

7. Virkesförråd: Anges i skogskubikmeter, volymen i kubikmeter av hela stammen ovanför stubbskäret inklusive topp och bark.

8. Trädslagsfördelning: Anger fördelningen av trädslag i tiondelsprocent i ordningen T=tall, G=gran, L=löv, Ä=ädellöv, C=contorta.

9. Medeldiameter: Beståndets medeldiameter.

Relaterade artiklar

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

[article_FBShare type=shares ]
[article_FBShare type=comments ]
Till toppen