Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 31 juli 2015

Oskar ser framåt ett år efter branden

För på dagen ett år sedan bröt den stora skogsbranden i Västmanland ut. Hälften av Oskar Axfeldts 40 hektar skog slukades av lågorna. – Ovissheten om vad som skulle hända med skogen var svår, men nu har jag planterat och ser ljust på framtiden, säger han.

Bild 1/6 FOTO: Per Groth
EGNA FRÖN. Oskar Axfeldt har producerat egna frön för sådden på brandhygget. Till sin hjälp har han haft Skogslands såskola.
Bild 2/6EGNA FRÖN. Oskar Axfeldt har producerat egna frön för sådden på brandhygget. Till sin hjälp har han haft Skogslands såskola. FOTO: Mats P. Ostelius
UTBRÄNT. Så när som på mindre myrpartier är skogsmarken totalt utbränd i brandområdet. Stenar och hällar är blottlagda och på marken ligger ett kraftigt täcke av förkolnad förna.
Bild 3/6UTBRÄNT. Så när som på mindre myrpartier är skogsmarken totalt utbränd i brandområdet. Stenar och hällar är blottlagda och på marken ligger ett kraftigt täcke av förkolnad förna. FOTO: Mats P. Ostelius
Oskar Axfeldt tar skogsbrandens härjningar med fattning. Sin nedbrända skog köpte han för sex år sedan. – Hade det varit föräldrarnas skog som brunnit hade det känts värre. Där växte jag upp, sköt min första råbock och lärde mig köra motorsåg, det blir annorlunda då, säger han.
Bild 4/6Oskar Axfeldt tar skogsbrandens härjningar med fattning. Sin nedbrända skog köpte han för sex år sedan. – Hade det varit föräldrarnas skog som brunnit hade det känts värre. Där växte jag upp, sköt min första råbock och lärde mig köra motorsåg, det blir annorlunda då, säger han. FOTO: Mats P. Ostelius
BLICKAR FRAMÅT. Oskar Axfeldt förlorade 20 hektar skog i branden men ser positivt på framtiden.– Det går inte att gråta över spilld mjölk. Nu ska jag odla ny skog här, det blir kanonbra det här, säger han.
Bild 5/6BLICKAR FRAMÅT. Oskar Axfeldt förlorade 20 hektar skog i branden men ser positivt på framtiden.– Det går inte att gråta över spilld mjölk. Nu ska jag odla ny skog här, det blir kanonbra det här, säger han. FOTO: Mats P. Ostelius
Bild 6/6 FOTO: Mats P. Ostelius

Skogsland träffar Oskar Axfeldt i Örbäck, några kilometer sydost om Norberg. Här köpte han för några år sedan en lantbruksfastighet med bostadshus, betesmark och skog. Markerna närmast huset klarade sig från branden, men utskiftet på 20 hektar brann upp. Det brandhärjade skiftet bestod av gallringsskog och en mindre andel slutavverkningsskog.

– Den äldre skogen var mogen att hugga, så att den försvann gick lättare att smälta. Det kändes värre med den yngre som jag fick ta ner alldeles för tidigt och som jag hade kunnat bruka i många år framöver, säger Oskar Axfeldt.

Mödosamt arbete

Den första tiden kände han uppgivenhet inför ett framtida skogsbruk på den utbrända marken. Att få upp ny skog skulle innebära flera år av mödosamt arbete, funderade Oskar. Därför fanns ambitionen att låta länsstyrelsen, i utbyte mot annan skog, göra naturreservat av området.

– Jag tog kontakt med dem och de var intresserade till en början, men sedan rann det ut i sanden. Det är mest bolagen som har fått byta till sig annan skog, säger Oskar Axfeldt.

Så småningom förbyttes reservatstankarna till planer på intensiv skogsodling. Han hade hört att lärk växer snabbt samtidigt som han tror på en framtida avsättning för lärktimmer, bland annat som naturligt impregnerat trallvirke. Först ville han plantera hybridlärk, något som Skogsstyrelsen nekade honom.

– Hybridlärken räknas ju som främmande trädslag och när de fick klart för sig att min mark gränsar direkt till det nybildade brandreservatet sa de nej, säger Oskar Axfeldt.

Hoppas på snabb tillväxt

Istället fick det bli sibirisk lärk. För några veckor sedan fick han de sista av de cirka 25 000 lärkplantorna i jorden och han hoppas nu på en snabb tillväxt.

– Förhoppningsvis slipper jag då den första lövröjningen, säger Oskar Axfeldt.

På vissa områden i brandfältet är det så stenigt att plantering inte är att tänka på. Där ville Oskar testa contortatall men fick återigen nej av Skogsstyrelsen. Skälet var det samma som för hybridlärken.

– Jag tror att contorta hade funkat bra på den här hårt brända marken, men nu får det bli Bergslagstall i stället, säger Oskar Axfeldt.

Fick hjälp av Skogsland

Tallfröna får han köpa från skogsplantskolor, men en viss del har han tagit fram själv ur kottar skördade på den egna marken. Till sin hjälp har han haft Skogslands såskola (nummer 4,5 och 6 2015).

– Först hade jag tänkt att så redan i våras, men jag vågade inte eftersom det var så torrt. Nu får det bli sådd nästa år i stället, säger Oskar Axfeldt.

Relaterade artiklar

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

[article_FBShare type=shares ]
[article_FBShare type=comments ]
Till toppen