Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 3 maj 2019

Onormalt tidig skogsbrandsäsong

Skogsbrandfaran har i år uppstått tidigare än normalt och situationen är kritisk. Men Sverige har nu stärkt beredskapen för skogsbränder, enligt Jakob Wernerman, insatschef på MSB, myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

 MSB:s insatschef, Jakob Wernerman, under en presskonferens i Stockholm nyligen.
MSB:s insatschef, Jakob Wernerman, under en presskonferens i Stockholm nyligen. FOTO: Mats P. Ostelius

Den största skillnaden jämfört med tidigare år är fler skogsbrandsdepåer (24 mot 15 i fjol), och tillgång till fler släckningshelikoptrar (30 mot 10). Den förstärkta helikopterberedskapen bygger på avtal med helikopterentreprenörer runt om i landet. Helikoptrarna uppges kunna vara i luften inom 90 minuter.

– Vi såg förra året att vi fick ont om utrustning. Därför har vi nu utökat antalet skogsbrandsdepåer som innehåller exempelvis slang, motorsprutor och terrängfordon. Vi har också utökat kapaciteten att snabbt kunna fälla vatten från luften och kan nu kan nypa bränderna tidigt innan de växer sig för stora, säger Jakob Wernerman till Land Skogsbruk.

Viktigt med brandflyg

Han betonar också vikten av ett fungerande brandflyg för att tidigt detektera skogsbränder. Ansvaret för brandflyget ligger dock på varje länsstyrelse som samarbetar med lokala flygare. Tillgången på vatten, i exempelvis branddammar, vid marksläckning bedömer han i första hand vara ett kommunalt ansvar.

– Det är klart att det finns områden där det blir långa sträckor för att frakta vatten. Men jag har inte fått någon information om att det skulle vara ett stort problem och att det skulle behövas mer vattenreservoarer eller liknande. Men det är en fråga som vi inte jobbar operativt med på MSB utan det är nog en kommunal angelägenhet att säkerställa att det finns tillräckliga vattenresurser, säger Jakob Wernerman.

Bred samverkan

Enligt Jakob Wernerman samverkar MSB, länsstyrelserna och räddningstjänsterna i brandbekämpningen. Länsstyrelser och räddningstjänster har i sin tur dialog med markägare och andra aktörer som polisen, försvarsmakten, hemvärnet och med andra räddningstjänster.

– Vid mindre bränder brukar det räcka med att räddningstjänsten och markägaren samverkar, säger Jakob Wernerman.

Ingen garanti

Liksom tidigare år finns möjligheten att tillkalla hjälp från andra EU-länder för att bekämpa större bränder. Men de resurserna är inget att ta för givet om skogs- och markbränder samtidigt härjar i andra delar av Europa.

– Det är klart att det finns en oro kring det, men vi måste jobba med att mäkla de resurser som finns och se till att de kommer till användning där de behövs som mest, säger han.

Mänskliga faktorn

Även om blixtnedslag orsakade antändningar i fjol somras är orsaken till skogsbränderna främst den mänskliga faktorn, säger Jakob Wernerman vidare. Ofta handlar det om oförsiktighet vid eldning och grillning, men även skogsmaskiner är en välkänd orsak.

Hur säkerställer ni att skogsbolag och andra skogliga aktörer vidtar den försiktighet som krävs?

– Den frågan ligger på MSBs förebyggande avdelning så jag har inte den detaljkunskapen. Men det är väldigt mycket en angelägenhet för kommunerna, och i viss mån länsstyrelserna, att föra den dialogen med berörda aktörer, säger Jakob Wernerman.

LÄS OCKSÅ:

MSB: Allvarligt läge men beredskapen har stärkts

Skogsentreprenörerna rasar mot inrikesministern

Relaterade artiklar

Till toppen