Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 22 september 2017

Ojämn kamp med älgen

Ont om foder, stora betesskador och fler trafikolyckor är resultatet av en kraftigt ökande klövviltsstam. För att visa hur det ser ut när färska älgskador kommer upp i över 20 procent bjöd Bokenäsets LRF i Bohuslän in jägare och myndighet till en skogsdag med förhoppningen att få i gång en dialog.

 "Avkastningen på fastigheten är i dag 60 000-70 000 kronor om året. Kostnaderna för skadorna uppskattar jag till 17 000 kronor per år", berättar Lars-Georg Hedlund.
"Avkastningen på fastigheten är i dag 60 000-70 000 kronor om året. Kostnaderna för skadorna uppskattar jag till 17 000 kronor per år", berättar Lars-Georg Hedlund.

Lars-Georg Hedlund, skogsägare i Gunnarby, Skredsvik, initiativtagare till skogsdagen tog med drygt 80 personer på en vandring i sin skog på 80 hektar. Lars-Georg Hedlund berättade om sina vedermödor för att få upp tall på tallmark och för att försöka få upp mer löv för att på så vis både öka variationen i skogen och få mer foder till älgarna.

Kampen är ojämn och inte särskilt lyckosam, trots att han lägger mycket tid på sin skog, bland annat genom att viltbehandla. Tid som han aldrig kommer att få någon lön för. Han gör det för att det är hans stora intresse, men han är definitivt inte nöjd med lönsamheten.

Äter upp avkastningen

– Viltet, framförallt älgen, äter upp en del av den framtida avkastningen. Avkastningen på fastigheten är i dag 60 000-70 000 kronor om året. Kostnaderna för skadorna uppskattar jag till 17 000 kronor per år, berättar Lars-Georg Hedlund.

 Koncentrationen av älgar är hög i Skredsviksområdet. Åtta älgar, varav sex tjurar och två kvigor, är fotograferade av Lars-Georg Hedlund.
Koncentrationen av älgar är hög i Skredsviksområdet. Åtta älgar, varav sex tjurar och två kvigor, är fotograferade av Lars-Georg Hedlund.

Skogsstyrelsen inventerar nu skogsskador över hela landet med den kvalitetssäkrade Äbinmetoden. Den metoden har också använts på Lars-Georg Hedlunds mark inför skogsdagen för att kunna visa på hur stora betesskadorna är i siffror. I fyra provytor har Bertil Lundahl, Skogsstyrelsen, inventerat tall i olika åldrar. Gemensamt är att samtliga har betesskador som är större än vad man som markägare kan acceptera.

– Här planterades 3 000 tallar per hektar. 2 200 av dessa är redan betade, även av rådjur. Höjdutvecklingen har bromsats. Det är inte kört än, men det ser definitivt inte bra ut, säger Lars-Georg Hedlund.

Granen stressas

Lars-Georg Hedlund har trots stora betesskador hållit fast vid att tall ska planteras på tallmark.

– När man tittar på gran planterad på tallmark ser man efter 30 år att den är stressad och avstannar i växten, säger han.

 Intresset var stort för skogsdagen i Skredsvik där älgskadorna stod i fokus.
Intresset var stort för skogsdagen i Skredsvik där älgskadorna stod i fokus.

Lösningen på problemet är att få ner älgstammen, och även rådjursstammen, lokalt.

– Jägarna säger att det inte finns några älgar, men jag har sett 16 beta på en åker vid ett tillfälle. De koncentreras hit till ett område där det finns foder. Älgstammen måste förvaltas lokalt och den möjligheten finns i älgförvaltningsorganisationen, säger Lars-Georg Hedlund.

LÄS MER: Skogsägare tvingas återbeskoga tusentals hektar gamla hyggen

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Till toppen