Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 13 september

Nu ska svensk skog klimatanpassas

Skogsstyrelsen håller på att ta fram nationella mål för en klimatanpassning av Sveriges skogar. Till grund för arbetet ligger en ny förordning om myndigheters arbete med klimatanpassning.

 Stormarna befaras bli fler i ett förändrat klimat.
Stormarna befaras bli fler i ett förändrat klimat. FOTO: Kerstin Davidsson

Enligt förordningen ska Skogsstyrelsen göra en klimat- och sårbarhetsanalys, ta fram mål för klimatanpassning och en handlingsplan för hur målen ska nås. När det gäller klimat- och sårbarhetsanalysen tog myndigheten fram en rapport redan 2016. Det gör att fokus nu ligger på att ta fram mål och handlingsplan, som ska leda till konkreta klimatanpassningar, berättar Skogsstyrelsens klimatexpert Hillevi Eriksson.

– Målen ska kvantifieras, i vissa fall olika för olika landsdelar. Det gäller att bestämma vilket skogstillstånd vi vill ha på sikt för att kunna styra bort från de olika risker som klimatförändringen förvärrar, säger Hillevi Eriksson.

Preliminära mål

Några preliminära mål är redan framtagna, men innan de blir skarpa och offentliga ska de diskuteras och förankras i skogsnäringen och hos andra intressenter, förklarar Hillevi Eriksson. Hon ger ändå några exempel på vilka frågeställningar som skulle kunna ligga till grund för målen:

*Gran på torr mark – hur stor andel gran får man ha på torra marker?

*Sveriges trädslagsfördelning – vill vi ha mer av vissa trädslag och mindre av andra i olika landsdelar?

*Blandskogar – bör en viss andel av Sveriges skogsareal utgöras av blandskog med avseende på riskspridning?

*Viltbete – ska ett mål för färre viltbetesskador sättas då den faktorn är avgörande för möjligheten risksprida genom fler trädslag?

Fler frågeställningar

Andra frågeställningar kan vara hur skog ska skötas på marker som är känsliga för jordskred och ras, hänsyn till rennäring samt hänsyn till arter som är känsliga för uttorkning.

– Hittills har vår rådgivning kretsat kring att riskerna finns och vilka åtgärder man kan vidta. Nu ska vi försöka sätta konkreta mål som ringar in hur mycket av dessa åtgärder som bedöms vara lagom, säger Hillevi Eriksson.

När målen är satta ska en handlingsplan för hur de ska nås tas fram. Här tror Hillevi Eriksson att fältpersonal på bolag och skogsägareföreningar får nyckelroller.

– Ja, fältpersonalen måste nås med konkreta riktlinjer från ledningen för hur dessa förändringar ska åstadkommas. Man kan jämföra med miljömålen, säger Hillevi Eriksson.

Mycket redan gjort

Skogsstyrelsen konstaterar också att skogsbruket redan har gjort klimatanpassningar i form av exempelvis förbättrat skogsodlingsmaterial (frö och plantor), teknikutveckling och riktlinjer för att undvika skogsbränder. Dessutom levererar forskningen allt bättre råd för hur man kan minska risken för stormfällning, föryngra med mindre vanliga trädslag och motverka skador av granbarkborre, skriver myndigheten i ett PM om klimatanpassningsarbetet.

Snar redovisning

SMHI har det övergripande ansvaret för att berörda myndigheter (cirka 30 stycken) genomför förordningen om klimatanpassning. Uppdraget ska redovisas för SMHI och regeringen senast den 30 januari 2020. Därefter ska mål och handlingsplan uppdateras varje år. För klimat- och sårbarhetsanalysen gäller vart femte år.

LÄS MER: Skogsägare bör anpassa sig till klimatförändringarna LÄS MER: Så planerar du din klimatanpassning

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

[article_FBShare type=shares ]
[article_FBShare type=comments ]
Till toppen