Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 2 juli

Nordiska skogskvinnor nätverkade i Småland

JÖNKÖPING.

De kom direkt från skogarna i Norge, Sverige och Island. I tre dagar hade ett 80-tal nordiska skogskvinnor erfarenhetsutbyte och lärde mer inte bara om jämställdhet utan även om hur skogen kan ge intäkter på flera sätt.

 Valgerður Jónsdóttir, Konur í skógi : – Det är väldigt intressant att träffa andra kvinnor som har så mycket kunskap om skog och skogsbruk. På traditionella konferenser blir det ofta så att männen pratar mest, nu får alla utrymme.
Valgerður Jónsdóttir, Konur í skógi : – Det är väldigt intressant att träffa andra kvinnor som har så mycket kunskap om skog och skogsbruk. På traditionella konferenser blir det ofta så att männen pratar mest, nu får alla utrymme. FOTO: Marie Henningsson

Det var ett späckat program i dagarna tre med kunskaps- och erfarenhetsutbyte länderna emellan. Det kvinnliga nätverket, Nordiske skogskvinner, är grundat med stöd från Nordiska rådet för att öka jämställdheten inom skogssektorn.

Ett land som är framträdande i nätverket men som inte utmärker sig som ett skogsland är Island där knappt 2 procent av landarealen på grund av avskogning och hårt betestryck är täckt med skog. Men intresset finns och så sent som i februari bildades ett kvinnligt nätverk, inte enbart för skogsägare utan för alla med intresse för skog och skogsbruk.

 Kerstin Dafnäs, Spillkråkan: – Vi som är med här är både lika och olika. Men här finns stor samlad kunskap som vi delar med oss av så att fler får nytta av den. Skogsbrukandet är också ett ensamt företagande och då kan man behöva ett energitillskott.
Kerstin Dafnäs, Spillkråkan: – Vi som är med här är både lika och olika. Men här finns stor samlad kunskap som vi delar med oss av så att fler får nytta av den. Skogsbrukandet är också ett ensamt företagande och då kan man behöva ett energitillskott. FOTO: Marie Henningsson

Fyrdubblad plantering

– Staten satsar stort på återbeskogning, bland annat av klimatskäl. Eftersom vi inte har någon skog är det viktigt för oss att komma på konferenser som de här och lära mer, säger Valgerður Jónsdóttir, som förutom att hon är aktiv i det inländska nätverket också arbetar med SNS, Samnordisk skogsforskning.

Skogsägarna på Island planterar 3,2 miljoner plantor per år. Men det ska det bli ändring på.

– Planen är att planteringen ska fyrdubblas på fem år. Staten bidrar med 97 procent av kostnaden för planteringen, inte bara för plantor utan även för vägar, markberedning, gallring. Ett kontrakt på 40 år skrivs med lantbrukaren. När skogen är 40 år räknar man med att kunna göra en förstagallring, säger Valgerður Jónsdóttir.

 Här leder skogsägaren Camilla Logarn sina nordiska kolleger i en tyst vandring. Tystnaden är eftertraktad.
Här leder skogsägaren Camilla Logarn sina nordiska kolleger i en tyst vandring. Tystnaden är eftertraktad. FOTO: Marie Henningsson

Björk dominerar på Island

Ett kontrakt kräver minst 20 hektar. Det är 600 bönder som hittills anammat planteringsprojektet. Björk är det trädslag som bildar skog på Island. Det som planteras nu, förutom björk, är framför allt lärk. Men även contorta och sitka planteras.

Ingen skogskonferens utan exkursion. Den ena handlade om andra värden som man kan se i skogen än timmer och massaved. Eva Magnusson, konstnär och skogsägare, visade bland annat hur man med enkla redskap som sekatör och grensax kan göra sin skog vackrare och merinbjudande.

 Det rådde full aktivitet på fredagens exkursion. Mathilda Clausén-Wingårdh var en av dem som jobbade på med projektet att göra skogen lite vackrare.
Det rådde full aktivitet på fredagens exkursion. Mathilda Clausén-Wingårdh var en av dem som jobbade på med projektet att göra skogen lite vackrare. FOTO: Marie Henningsson

Träff vartannat år

Målet för de nordiska skogskvinnorna är att ha en träff vartannat år och man hoppas att få med även Finland och Danmark. Aina Spets, Skogskvinnorna i Värmland, hoppas också på ett mer organiserat samarbete mellan de skogliga kvinnliga nätverken i Sverige.

– Jag önskar att det skulle vara en dag varje år när de svenska nätverken träffas. Vi har olika förutsättningar att jobba framåt i nätverken och jag tycker att nätverken i hela landet ska synas och höras. Problemet är ofta brist på resurser, säger Aina Spets.

 Kirsten Engeset, Kvinneri Skogbruket: – Det är otroligt viktigt att vi inspirerar varandra. Vi i Norge har så mycket att lära av er i Sverige. Oljan har inte samma betydelse för Norge längre och därför börjar även Norge få upp ögonen för skogen.
Kirsten Engeset, Kvinneri Skogbruket: – Det är otroligt viktigt att vi inspirerar varandra. Vi i Norge har så mycket att lära av er i Sverige. Oljan har inte samma betydelse för Norge längre och därför börjar även Norge få upp ögonen för skogen. FOTO: Marie Henningsson

LÄS MER: Nordiska skogskvinnor i nytt nätverk

FAKTA: Jämställdheten i nordiskt skogsbruk

SNS (SamNordisk Skogsforskning) sammanställer just nu en rapport om jämställdhet inom skogssektorn i Norden.

Rapporten bekräftar bilden att skogssektorn är mansdominerad

Det finns obetydliga variationer mellan länder

Andelen kvinnor har ökat mest i forskning och högre utbildning

Kvinnliga maskinförare och eller ägare av entreprenörsföretag är extremt sällsynta.

Relaterade artiklar

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

[article_FBShare type=shares ]
[article_FBShare type=comments ]
Till toppen