Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 14 juni

Mineraljakt kan kosta skogsägare miljoner

Ett undersökningstillstånd enligt Minerallagen kan påverka skogsägare även om det inte leder till gruvbrytning. Det vet skogsägaren Christer Nilsson som drabbats av skador på skogen och fått väldigt lite ersättning.

 Borrör som sticker upp ur marken ett stort problem för skogsägaren Christer Nilsson. Det blir problem för skogsbruket med trasiga däck på skogsmaskiner eller en snöskoter som brakar in i ett rör.
Borrör som sticker upp ur marken ett stort problem för skogsägaren Christer Nilsson. Det blir problem för skogsbruket med trasiga däck på skogsmaskiner eller en snöskoter som brakar in i ett rör. FOTO: Erland Segerstedt

Christer Nilsson är delägare i drygt 2 400 hektar skogsmark fördelat på flera skiften utanför Boliden, drygt tre mil väster om Skellefteå. Genom åren har många företag fått undersökningstillstånd på hans marker.

– Jag tror att det är drygt 80 prospekteringstillstånd som har beviljats, men ännu har det inte blivit någon gruvdrift, säger Christer Nilsson.

”Ingen respekt för beståndet”

Bergsstaten är den myndighet som prövar undersökningstillstånd av mineralfyndigheter, så kallad prospektering.

– Felet med prospektering på skogsmark är att det sker om och om igen på samma plats med en gröda som har lång omloppstid. Att det pågår ett skogsbruk med plusträd och välskötta bestånd för bästa långsiktiga tillväxt har prospekteringsföretagen ingen respekt för, hävdar Christer Nilsson.

Orsakat skador

Christer Nilsson har lång erfarenhet av prospektering.

– På våra skiften har de lämnat efter sig mängder av vattenpumpande hål i marken, huggit ner skog för att göra körvägar och orsakat stam- och rotskador. Dessutom har de lämnat rostiga borrör i 45 graders vinkel som sticker upp flera decimeter och de orsakar både punkteringar på skogsmaskiner och oönskade vattenflöden.

 Prospekteringsföretagen har lämnat rostiga borrör i 45 graders vinkel som sticker upp flera decimeter.
Prospekteringsföretagen har lämnat rostiga borrör i 45 graders vinkel som sticker upp flera decimeter. FOTO: Erland Segerstedt

Öppnar för feltolkningar

Han menar att de upprepade intrången gör att bestånden fragmenteras och att generella terrängkörningstillstånd från länsstyrelsen tolkas fel av både bolagen och Bergsstaten.

– De tror att tillstånden ger lov att köra på vår mark utan vårt godkännande men det är fel, hävdar Christer Nilsson.

”Diffust utformat tillstånd”

För att få bedriva undersökningsarbete krävs en arbetsplan som ska godkännas av Bergsstaten och delges markägaren.

– Jag tycker att prospekteringstillståndet är diffust utformat och arbetsplanen innehåller oftast inget konkret om hur, när och exakt var de tänkt utföra arbetet. Det gör också att det är svårt för mig att följa upp om det blivit några skador av prospekteringen, säger Christer Nilsson.

Fakta: Undersökningstillstånd

Ett undersökningstillstånd enligt minerallagen ger ensamrätt (även i förhållande till markägaren) att kartlägga berggrundsgeologin inom det aktuella området med syfte att ta reda på om det finns en fyndighet, hur den i så fall är beskaffad, dess storlek och eventuella brytvärdhet. Ett undersökningstillstånd ger också företräde till en bearbetningskoncession av den eventuella fyndigheten. Det är viktigt att observera att ett undersökningstillstånd, sitt namn till trots, inte ger någon rätt att direkt påbörja undersökningsarbete. För att bedriva undersökningsarbete krävs en arbetsplan.

Källa: Bergsstaten

Bevisbördan på markägaren

Enligt Minerallagen måste prospekteringsarbetet utföras så att skador och intrång undviks. Prospekteringsföretaget gör i förväg en beräkning av eventuella skador som kan uppstå hos markägaren och deponerar pengar för det hos Bergsstaten. Problemet är att det är markägaren som måste bevisa att det uppstått skador och visa på förlorad produktion.

– Det här lägger över både ansvar och risk på markägaren. Det räcker med att företaget nekar till skadorna så får man ingen ersättning, konstaterar Christer Nilsson.

Handlar om miljonbelopp

Dessutom bor många privata markägare inte i närheten av sin skogsfastighet och har därför inte koll på vad som händer på fastigheten. Christer Nilsson, som bor i närheten av sina skogsskiften, vet vilka skador som prospekteringen gett och han värderar att det handlar om miljonbelopp genom alla år.

 När prospekteringsföretagen lämnar blir det kvar mängder av vattenpumpande hål i marken.
När prospekteringsföretagen lämnar blir det kvar mängder av vattenpumpande hål i marken. FOTO: Erland Segerstedt

Stora bolag samverkar

Han menar att det är de små prospekteringsföretagen som inte sköter sig medan exempelvis Boliden har skogskunnande och är öppna för samverkan kring exempelvis hänsyn i plant- och ungskog.

– Det ska inte vara slumpen som avgör för markägaren om det är ett bra eller dåligt bolag som klampar fram, säger Christer Nilsson.

Högg två mil maskinvägar

Av de gånger det prospekterats av små företag har Christer Nilsson bara fått ersättning vid ett tillfälle.

– Då fick vi 50 000 kronor. Jag uppskattar att det täckte 20 procent av skadorna. Den gången hade de huggit 1,8 mil maskinvägar om totalt 9 hektar i 40-årig skog. Ersättningen täckte inte ens virkesvärdet och ännu mindre den förlorade tillväxten. Däremot fick Bergsstaten 138 600 kronor för att ha gett tillståndet på vår mark. Det känns inte rätt, säger Christer Nilsson.

Relaterade artiklar

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

[article_FBShare type=shares ]
[article_FBShare type=comments ]
Till toppen