Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 24 augusti

”Med hägnen får vi de trädslag vi vill ha”

GRÄVLINGEBERG, RYD

Lars Johansson är skogsägaren som i granriket Småland vill skapa en skog med variation. En skog där det ljusa får möta det mörka. Det går, men det krävs att man orkar hägna. Med en stor älgstam blir det annars inte mycket med de trädslag som inte är gran.

 Lars Johansson och Peter Leanderz i ett hägn med bland annat hybridasp, visas av Lars, björk och rödek.
Lars Johansson och Peter Leanderz i ett hägn med bland annat hybridasp, visas av Lars, björk och rödek. FOTO: Marie Henningsson

1989 blev Lars Johansson ägare till släktgården i Grävlingeberg några mil söder om Växjö. Då var han 22 år och hade utbildat sig till skogstekniker. Gården har 166 hektar produktiv skogsmark och halva beståndet är gran och 35 procent är tall.

Hårt vilttryck

Men för varje år som går blir den mörka barrskogen lite ljusare när löv och lärk får utrymme.

– Jag vill ha ett avbrott mot granen. Grandominans är inte bra för något. Jag skulle gärna plantera mer tall, men vilttrycket är för hårt, säger Lars Johansson.

Valt lärk

I stället har lärken blivit ett alternativ till gran och tall på 10 procent av skogsmarken. Det är ett trädslag som växer med rasande fart i de hägn som Lars Johansson har byggt tillsammans med sin sambo Peter Leanderz.

 I det här hägnet nära gårdens hus har Lars Johansson planterat bland annat lärk och björk.
I det här hägnet nära gårdens hus har Lars Johansson planterat bland annat lärk och björk. FOTO: Marie Henningsson

Sex hägn på fastigheten

Vi åker på slingrande skogsbilvägar. Det är många kilometer skogsbilväg på fastigheten. Inte bara för att klara transporterna vid avverkning utan även för att de sex hägn som finns på fastigheten ska vara lätta att kontrollera och så småningom kunna monteras ner.

Vattnade hela sommaren

På ett större kuperat hygge som vi stannar vid planterades lärk förra våren och plantorna är fortfarande små, men de har ändå överlevt den heta och torra sommaren 2018. Det har dock kostat på.

– Vi vattnade 4 000 plantor här hela sommaren. Vi åkte ut med Alstorn och med tunnor med vatten, berättar Peter Leanderz.

Plantorna överlevde

De visste inte då om det dryga arbetet skulle få effekt. Men hellre vattna än att gå overksamma och se plantorna tyna bort av vattenbrist.

– Men nu ser vi ju att plantorna överlevt, säger Lars Johansson.

 På gården finns för tillfället sex hägn med olika trädslag.
På gården finns för tillfället sex hägn med olika trädslag. FOTO: Marie Henningsson

Valt bort certifiering

Lars Johansson har valt att inte certifiera sitt skogsbruk. Bland annat eftersom en certifiering begränsar vilka trädslag han kan plantera och hur mycket han planterar av dem, till exempel skulle han inte kunna ha så mycket som 10 procent lärk eftersom det räknas som främmande trädslag.

”Borde inte vara rädda”

Han skulle gärna se fler trädslag i skogen än de som är vanliga, utöver tall och gran.

– Vi ska använda vårt svenska löv mer men borde inte heller vara så rädda för att få in nya arter, även fler barrträd. Det är tråkigt att man inte accepterar fler trädslag och mer av dem i certifieringen.

Löv nära huset

Just nu är lövandelen 5 procent på fastigheten. Men den ska upp.

– Jag vill ha mer löv, framförallt nära gården. Det är trevligare att ha löv nära husen och en lövskog blir även ett skydd för gården mot brand.

 Hägnen bygger Lars Johansson och Peter Leanderz med egen kraft och egna maskiner.
Hägnen bygger Lars Johansson och Peter Leanderz med egen kraft och egna maskiner. FOTO: Marie Henningsson

Gör arbetet själva

På två hektar nära gården har de planterat lindar och björkar. Bara några hundra meter från gården är det ett större område som har planterats med lärk i vår och där Lars och Peter just nu jobbar med att hägna. Arbetet gör de på egen hand, med egna maskiner, när de är lediga från sina yrkesjobb i Växjö och Malmö.

Dyrt på grund av sten

Att hägna stort och mycket är kostsamt, både i material och i arbetskostnad.

– Särskilt i de här trakterna är det dyrt eftersom vi har så mycket sten. Jag räknar med att materialet kostar 46 kronor per meter. Till det kommer arbetet. Det är svårt att få lönsamhet i hägnskogsbruk. Men tack vare hägnen får jag upp de trädslag jag vill ha. Gården blir attraktivare och det blir ljusare i skogen.

 Marken är stenig i trakten, vilket fördyrar arbetet.
Marken är stenig i trakten, vilket fördyrar arbetet. FOTO: Marie Henningsson

Använder drönare

Efter cirka 10 år är det dags att montera ner hägnen. För att underlätta det jobbet har Lars en uppsamlare som han konstruerat tillsammans med en smed.

Hägnen kräver skötsel och kontroll. Det senaste året har de börjat använda sig av drönare till hjälp för att inspektera hägnen. Det går snabbt att skicka upp en drönare som kontrollerar, till exempel när det jagats älg med hund i området.

Fakta: Grävlingeberg

166 hektar produktiv skogsmark

50 procent gran

35 procent tall

10 procent lärk

5 procent löv

Antal hägn i nuläget: 6 hägn på sammanlagt 13 hektar

Största hägnet: 4 hektar

Första hägnet: anlades 1997

Trädslag: gran, tall, lärk, björk, lind, ek, bok, sitkagran samt ett flertal andra arter i mindre omfattning.

Hägn ger fler trädslag

Fördelar med hägnen är många, Lars Johansson radar upp dem.

– Det krävs om man ska få till ett ståndortsanpassat skogsbruk. I ett hägn växer träden snabbare eftersom man slipper betningen av klövvilt. Dessutom får man en självföryngring som får en chans att utvecklas. I hägnen finns de trädslag som vi aldrig får upp annars som rönn, asp, sälg och ek. Det blir ett helt annat insektsliv på de hyggen där det planteras löv och lärk och hägnas.

 Ett tiotal olika trädslag växer på Grävlingeberg.
Ett tiotal olika trädslag växer på Grävlingeberg. FOTO: Marie Henningsson

Inget foder för klövvilt

– Man får ju upp markvegetation också, till exempel mjölkört, som är bra för den biologiska mångfalden. Och när vi tar ner hägnet blir det mycket foder för klövviltet. Nackdelen är förstås att vi tar bort fodret helt under den tid som hägnet är uppe.

Granen dominerar

Men granen kommer ändå att fortsätta att dominera i Grävlingeberg.

– Största andelen är gran ändå. Ärligt talat är jag glad när jag kan konstatera att det här är mark som är lämplig för gran, då behöver jag inte tänka annat. Men vi har mycket mark där granen inte trivs och det ser vi på de granar som planterats tidigare.

 Lärk växer på 10 procent av fastigheten.
Lärk växer på 10 procent av fastigheten. FOTO: Marie Henningsson

Bra att sprida risker

Till sist, ännu ett argument för att välja fler trädslag:

– Det är bra att sprida riskerna också. Om vi får ett varmare klimat kommer skogen att påverkas.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

[article_FBShare type=shares ]
[article_FBShare type=comments ]
Till toppen