Gå till innehåll

Meddelande:

Det ser ut att vara tekniska problem just nu.

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 8 September

Livet spirar 19 år efter branden

Nästan två decennier efter branden i Tyrestaskogen söder om Stockholm spirar livet överallt. Kolsvart har blivit illgrönt, och tallarna gror.

 Peder Curman, guide i nationalparken Tyresta.
Bild 1/8 Peder Curman, guide i nationalparken Tyresta. FOTO: Caroline Tibell
 Peder Curman, guide i nationalparken Tyresta.
Bild 2/8 Peder Curman, guide i nationalparken Tyresta. FOTO: Caroline Tibell
 Svart har blivit grönt.
Bild 3/8 Svart har blivit grönt. FOTO: Caroline Tibell
 Peder Curman, guide i nationalparken Tyresta.
Bild 4/8 Peder Curman, guide i nationalparken Tyresta. FOTO: Caroline Tibell
 Peder Curman, guide i nationalparken Tyresta, visar runt.
Bild 5/8 Peder Curman, guide i nationalparken Tyresta, visar runt. FOTO: Caroline Tibell
 Om barken brinner vallar tallen över skadan.
Bild 6/8 Om barken brinner vallar tallen över skadan. FOTO: Caroline Tibell
 Peder Curman, guide i nationalparken Tyresta.
Bild 7/8 Peder Curman, guide i nationalparken Tyresta. FOTO: Caroline Tibell
 Området är grönt igen med mycket asp, björk och sälg, och några småtallar.
Bild 8/8 Området är grönt igen med mycket asp, björk och sälg, och några småtallar. FOTO: Caroline Tibell

I sommarens skogsbränder beräknas omkring 25000 hektar skog ha brunnit och många markägare står nu inför beslut om hur skogen ska tas om hand inför framtiden. I Tyresta nationalpark har skogen fått återhämta sig på egen hand, och resultaten har noga följts och dokumenterats för att se hur skogen reagerar på brand.

– Redan under branden börjar livet återvända, säger Peder Curman, som är guide i nationalparken Tyresta, några mil från Stockholms city.

Grönt igen

Land Lantbruk var på plats när Tyrestaskogen brann 1999, och såg elden krypa genom den torra mossan. En två veckor lång brand brände bort en femtedel av urskogen. Kvar blev bara ett förkolnat månlandskap.

Det såg helt dött ut.

Men nitton år efter branden är brandområdet grönt igen med mycket asp, björk och sälg och några småtallar. Eftersom Tyresta är en nationalpark får naturen sköta sig själv och döda träd med torra, silvriga stammar står kvar.

Brann mer förr

Någonting känns konstigt i brandområdet – det doftar inte som trollskogen, utanför brandområdet.

– Den där typiska, somriga doften av varm skog kommer från tall. Och tallen är sparsam i skog som återbildas naturligt, säger Peder Curman.

Förr, innan brandbekämpningen blev mer effektiv, brann skogen väldigt mycket oftare.

– Ekosystemen är anpassade till brand, säger Peder Curman.

Fakta: Tyrestabranden

· Tyresta nationalpark grundades 1993 ”…i syfte att bevara ett representativt sprickdalslandskap med värdefull natur, särskilt de omfattande urskogarna”. Runt nationalparken ligger ett naturreservat. Totalt är det skyddade området nästan 5000 hektar.

· Den 1 augusti 1999 utbröt en brand i området. 450 hektar skyddad skog brann i en intensiv och svårsläckt brand och lämnade ett område med många omkullfallna träd som dött i branden eller till följd av den. Området stängdes av säkerhetsskäl av i nio månader, och öppnades igen för besök våren 2000. Vinterstormar hade då vält omkull många av de skadade träden, men fortfarande uppmanas besökare att vara försiktiga på grund av risk för fallande träd och rotvältor.

· Naturvårdsverket och Stiftelsen Tyrestaskogen beslutade efter branden att göra en omfattande dokumentation av brandens förlopp och följder för att vetenskapligt studera påverkan på flora och fauna, men även bland annat vattenkemi och brandhistorik.

Källa: www.tyresta.se

Insekter kommer snabbt

Det syns på gamla tallar. Om barken brinner vallar tallen över skadan. Sådana skador finns här och var på gamla träd.

En av de allra första återvändarna är den sotsvarta praktbaggen. Den har värmesensorer bakom frambenen och kan upptäcka en brand på åtta mils håll. Den slår sig ner i död ved och börjar bryta ner den. Rökdansfluga är lika snabbt på plats, den heter precis som det den gör, parningsflyger i rök medan branden pågår.

När elden slocknat kommer många fler.

– Insekter älskar dött trä eftersom de slipper sin värsta fiende, kådan, säger Peder Curman.

Nytt jordtäcke bildas

Skalbaggar som lever på död ved får med sig svampsporer när de lägger sina ägg. Hackspettar hackar i sin tur fram insekterna: vithornad barkskinnbagge, stor plattnosbagge, raggbock. Insekterna smular sönder den döda veden. Så småningom bildas ett nytt jordtäcke och nya träd kan gro direkt i näringsrika gamla stammar.

Sporer från lavar finns ofta i luften, och börjar gro direkt på renbränd sten, bara temperaturen sjunkit tillräckligt.

Väntar i hundratals år

Frön från björk, asp och sly sprids med vinden till brandområdet. Om branden inte gått för djupt finns också levande rötter kvar i jorden. Hallon brukar klara sig och gro. En decimeter ner i marken finns den milda blomman svedjenäva som har fröer som kan vänta i flera hundra år på brand.

– Fröväggarna är så tjocka att bara temperaturer över femtio grader spräcker skalen. Då börjar de ta in vatten och gro. Efter en brand sprider de sig i hundratal, snabbt, blommar och sätter frö som väntar på nästa brand. Året efter branden fanns de här i massor, men året därefter var de borta, säger Peder Curman.

Sist kommer granen

Även skogssorken trivs bland död kvistar och träd.

Tallfröer sprids mest från tall till tall, även om det händer att hackspettar tar med sig kottar in i brandområden. Tallen vandrar därför bara sakta allt längre in i brandområdet. När tallen överskuggat slyet kommer, sista av alla, granen.

– När granen är fullväxt har processen nått klimax. Men det kan ta lång tid. I Tyresta var jordlagren tunna och träden gamla, och branden tog på vissa håll allt liv. Därför har återväxten tagit tid. När är den klar? Strikt talat är det när vi har lika gamla tallar i brandområdet som de som fanns här före branden. Och de äldsta tallarna kan bli många hundra år. Så vi är inte klara än.

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen