Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 17 mars 2015

Kalhyggets fader nära att få sparken för sina hyggesbruk

Joel Wretlind (1888-1965) var långt ifrån först med trakthyggesbruk men har ändå rykte om sig att vara det svenska hyggesbrukets fader.

Den berömde jägmästaren Joel Wretlind år 1947 på Näsbergsfältet där hans unga självföryngrade tallskog efter bränning imponerade på kolleger under en exkursion.
Den berömde jägmästaren Joel Wretlind år 1947 på Näsbergsfältet där hans unga självföryngrade tallskog efter bränning imponerade på kolleger under en exkursion. FOTO: Sveaskog

Skälet är att han under sina år som revirförvaltare på dåvarande statliga Domänstyrelsen (senare Domänverket och nu Sveaskog) i Malå (1920-1952) skapade gröna täta ungskogar av de trasskogar som blivit följden av dimensionshuggningens period som kallas "den gröna lögnen".

– Wretlinds metod med fröträd på kala brända hyggen och intensiv ungskogsskötsel, kallad toppning, var inte tillåten och han var nog nära att få sparken. Eftersom det ändå verkade fungera lät ledningen honom fortsätta med "försöken", berättar Sten-Olov Pettersson, Sten-Pelle kallad, nu pensionär men tidigare distriktskronojägare med ansvar för delar av Näsbergsfältet.

Radikala åtgärder

Många tittade snett på den intensiva revirförvaltaren med de radikala åtgärderna. Genombrottet för hans skötselmetod kom vid Norrlands skogsvårdsförbunds exkursion som genomfördes 1947 utanför Malå. Där sägs det att de ledande skogsmännen kom att häpna över hans då 20 åriga "experiment" med produktionsmässigt lyckade föryngringar efter bränning.

Denna exkursion anses vara en vändpunkt för svenskt skogsbruk, den så kallade blädningsepoken upphörde och trakthyggesbruket tog över under 1950-talet. Bränningen blev en självklar åtgärd på lämpliga marker i stora delar av landet, både vid självföryngring och plantering. Metoden gäller fortfarande även om maskinell markberedning och plantering tagit över och är helt dominerande i dag.

Joel Wretlind var noga med att dokumentera vad han gjorde och skapade även kontrollytor för jämförelse och slingor för att vetenskapligt kunna följa plantantal och tillväxt.

Inte jättebra kvalitet

Sten-Pelle Pettersson berättar att det var mycket viktigt med kala hyggen för Joel Wretlind.

– Han skulle nog ha varit upprörd i dag när det lämnas så mycket hänsyn och virke kvar på hyggena. På den tiden var de fruktansvärt rädda för snöskytte. Man rensade för att låta vindarna få fritt utrymme så att svampen inte skulle få fäste.

Han är inte jätteimponerad över kvaliteten i Wretlinds skogar som nu ska börja avverkas.

– Det är hög volym även efter gallringar, däremot är inte kvalitén jättebra. Wretlind menade att det inte spelade så stor roll hur föräldraträden såg ut, däremot var det viktigt att plantorna hade det trångt i början.

Genom åren har Joel Wretlind kallats för mycket: "Kalhyggespionjär" och "kalhyggets profet". Han hyllas av skogsetablissemanget i Sverige men är kritiserad för sina "plantager" av miljösidan.

Vad man än anser så lever hans idéer kring föryngring kvar i dagens rådgivning. Mycket av den kunskap som finns kring hyggesbränning kommer också från hans erfarenheter.

Relaterade artiklar

Till toppen