Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 12 december 2018

Julgranar - en outnyttjad inkomstkälla

Trots att julgranen är en så stor och viktig del av julfirandet är odlandet av den begränsat i Sverige. Martin Pettersson, som doktorerat på julgransodling, menar att det finns en outnyttjad marknad för hugade skogsägare.

 Martin Pettersson efterlyser en eldsjäl som skulle kunna sprida kunskap om klippgranens fördelar.
Martin Pettersson efterlyser en eldsjäl som skulle kunna sprida kunskap om klippgranens fördelar. FOTO: Erling Fløistad, Norsk institutt for bioøkonomi (NIBIO)

I Danmark och Norge sker julgransodling på storskalig nivå, men i Sverige är det närmast en hobbyverksamhet. Det finns ytterst få som driver större odlingar, vilket innebär att Sverige trots stora skogsarealer måste importera julgranar.

Enkelt att bli självförsörjande

Martin Pettersson, som var först i landet på att doktorera om julgranar, menar att det vore ganska enkelt för Sverige att bli självförsörjande på julgransproduktion.

– Det finns mycket gammal jordbruksmark som man skulle kunna odla gran på. Vi importerar ju ganska mycket från Danmark, särskilt kungsgran, men även rödgran. Det är märkligt eftersom vi är ett stort jord- och skogsbrukland, men vi har väl inte traditionen av det antar jag.

Odla i brant terräng

Sedan kan man även odla granar i brant terräng, vilket görs både i Norge och i USA, där Martin Pettersson har egen erfarenhet av odlingar. Han började sin avhandling om julgransodling i North Carolina, och blev nyfiken på hur det såg ut i Sverige.

– I North Carolina är det i princip bara berg och kullar, det är superbrant. Samma sak i Norge, mycket upp och ner. Så det skulle gå lysande i Sverige också.

Fler borde testa klippgran

Han tycker framför allt att fler svenska odlare norröver borde testa att odla klippgran. Det är en ädelgran som är lång och smal och varierar i färg från intensivt grön till blågrön eller silver. Den har mjuka barr, en mycket angenäm doft och barrar relativt lite. I Norge går den under namnet fjällädelgran och odlas i stor skala.

– Man tycker att det borde finnas någon skogsägare i norr som skulle kunna se det som ett alternativ till ett större skogsbruk. Man behöver många hundra hektar för att leva på sitt skogsbruk, men bara några få hektar för att tjäna en ganska bra summa pengar på julgransodling. Men det skulle kanske behövas en eldsjäl som åker runt och sprider kunskaper om det.

Vad har du själv för gran hemma?

– En vanlig rödgran. Min far har några hektar skog, så vi går ut och tar en gran i vår egen skog. Billigt och miljövänligt!

LÄS ÄVEN: Julgransbrist hotar efter torkan

Fakta om julgranar

1. Julgranen bra för klimatet

Den äkta julgranen har kanske minst miljöpåverkan av alla de ting som köps eller konsumeras kring jul. När julgranen växer på fältet absorberar den koldioxid och avger syre. Rötterna stabiliserar marken, skyddar vattenförsörjningen och kan ge fristad till vilda smådjur.

2. En mängd olika julgranar

I Sverige odlas det mest rödgran (vanlig gran), nordmannsgran (även kallad kungsgran), blågran (kallas silvergran) och serbisk gran, de flesta i södra Sverige. En dold stjärna som knappt gjort entré i svenska odlingar är klippgranen, som odlas i stor skala i Norge.

3. Speciella frön till julgransodling

Det är skillnad på det frö som används till att producera skogsplantor och de frön som passar till julgransplantor. Skogsindustrin vill ha raka, snabbväxande träd med färre grova grenar och färgen på barren är sekundär. Till julgransodling vill man i stället ha buskigare och mer långsamväxande granar med en djup vacker färg.

4. Julgransfabriken är i gång året om

En julgransodlare har fullt upp hela året. Det ska röjas ogräs, stammas upp, gödslas, formklippas, märkas och insektsangrepp ska bekämpas. Dessutom finns det möten med inhemska julgransföreningen där värdefull information om skötsel kan delas samt internationella julgransmässor och konferenser att åka på.

5. Plastgranen

De flesta konstgjorda julgranar är gjorda av en blandning av plast och metall. De tillverkas främst i kinesiska fabriker och måste transporteras mycket långt för att nå kunderna . I USA har avancerade plastgranar slagit hårt mot de amerikanska julgransodlare. Dock håller trenden på att vända till fördel för den äkta granen. Bland annat för att vissa plaster och metaller visat sig vara hälsofarliga och i Kalifornien krävs därför varningsetikett för plastgranar.

6. Återvinning

När julen är över kan den äkta granen med fördel återvinnas. Julgranen sorteras som trädgårdsavfall på återvinningscentralen. Där mals den ner och återvinns till kompostjord, biobränsle och biogas. Julgranen kan också sänkas i sjöar för att skapa bra lekplats och ett gömställe för fisk och andra smådjur vilket gynnar den biologiska mångfalden.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen