Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 9 juni 2017

"Jag häpnar över tonläget"

De senaste månaderna har debatten om skogsägarfrågor förts på allt fler nivåer, bland annat på rikstidningarnas debattsidor. Det höga tonläget förvånar LRF Skogsägarnas ordförande, även om debatten i sig inte är ny utan startade för flera år sedan.

 Sven Erik Hammar, ordförande LRF Skogsägarna.
Sven Erik Hammar, ordförande LRF Skogsägarna. FOTO: Ann Lindén

– Det höga tonläget kommer från ideella organisationer, forskare och tjänstemän i statsförvaltningen som har biologisk mångfald som sitt specialintresse. Det senaste är de kraftiga reaktionerna över pausen i registreringen av nyckelbiotoper. Jag häpnar över tonläget, säger Sven-Erik Hammar, ordförande för LRF Skogsägarna.

Den på senare tid hetsiga skogsdebatten är inte ny, det har alltid funnits grupperingar som utifrån just sitt eget specialintresse haft starka åsikter om hur skogsägarna ska sköta sin skog. Men nu har den trappats upp och förs i olika medier. Olika metoder tas till – som att Naturskyddsföreningen i Dalarna beslutade att bekosta egna nyckelbiotopsinventeringar i syfte att stoppa avverkningar.

Mycket känslor och lite kunskap

De senaste årens debatt startade i maj 2012. Det var då Maciej Zarembas artikelserie om svenskt skogsbruk publicerades i Dagens Nyheter.

– Han skildrade en verklighet som vi familjeskogsägare inte kände igen oss i. Han målade en tavla med mycket känslor och lite kunskap, målgruppen var storstadsbor, säger Sven-Erik Hammar.

En annan tydlig hållpunkt i debatten är fyra år senare, under politikerveckan i Almedalen, då utredaren av skogsvårdslagen, Charlotta Riberdahl, ifrågasatte om skogen ska ägas av privatpersoner. Hon fick kort därefter lämna sitt uppdrag.

– Det uttalandet fick äganderättsdebatten att hetta till och har lett till principiella äganderättsdiskussioner, bland annat i riksdagen, säger Sven-Erik Hammar.

Ett stort problem

Debatten om nyckelbiotoperna har svallat längre. För många skogsägare är nyckelbiotopshanteringen ett stort problem eftersom markägaren inte är garanterad ersättning i de fall naturvärdena är för låga för att området ska vara aktuellt för biotopskydd, naturreservat eller naturvårdsavtal.

– Nyckelbiotopsinventeringar har kommit att bli ett effektivt verktyg för grupper som vill stoppa avverkningar. De vill ha en annan skogspolitik och ställer inte upp på den som riksdagen beslutat om, säger Sven-Erik Hammar.

LÄS MER: 218 arter hotar avverkningar

Frihet under ansvar

1993 antog riksdagen den skogspolitik som gäller i dag. Miljöfrågorna lyftes fram tydligt och jämställdes med målet om en god skogsproduktion. Frihet under ansvar är den princip som gällt sedan dess och som skogsägarrörelsen är nöjd med.

– Men från de grupper som är högljudda i debatten väljer man att bortse från allt det positiva som hänt i skogen sedan 1993. Det är bekymmersamt att myndigheter ger diverse sammanslutningar av specialintressen större tyngd än den skogspolitik som riksdagen lagt fast. Myndigheter väljer också att bortse från grundlagen, till exempel när Naturvårdsverket tolkar artskyddsförordningen som att vi markägare inte har rätt till ersättning. Enskilda tvingas att gå till domstol för att hävda sin rätt att bruka marken. Det här skadar i mångt och mycket det förtroende som behöver finnas mellan skogsägare och myndigheter.

Folkbildningssatsning

LRF Skogsägarna tar sig an de frågor som är uppe i debatten på olika plan. Kommunikation är ett sätt. Bland annat genom den branschgemensamma folkbildningssatsningen om den svenska skogen, riktad till allmänheten.

– Vi vill med den satsningen nå en allt mer urbaniserad befolkning som kommit längre och längre bort från skogen.

Påverkansarbetet är viktigt, såväl mot politiker som myndigheter.

– Mycket handlar om att berätta om allt det positiva. Vi måste peka på hur viktig den brukade skogen är för klimatet. Den biologiska mångfalden är viktig, men vi måste också se helheten. Samtidigt som skogen skapar jobb i hela landet kan vi hjälpa Sverige och andra länder att lösa den största utmaningen av alla – den globala uppvärmningen. Vi har uppnått riksdagens mål för avsättning av skogsmark och det finns i dag en växande insikt om den brukade skogens stora betydelse hos en bred majoritet av riksdagspartierna.

Skogsdebatten genom åren

  • 1993: Riksdagen antog den skogspolitik som gäller i dag. Miljöfrågorna lyftes fram och jämställdes med målet om en god skogsproduktion.
  • 2008: Riksdagen slog fast gällande skogspolitik (från 1993) med vissa ändringar, bland annat att framtida klimatförändringar i högre grad skulle beaktas. ”Skogspolitikens två jämställda mål, miljömålet och produktionsmålet, och det delade ansvaret mellan samhället och skogsägarna förutsätter en tydligt definierad och långsiktig äganderätt” (ur regeringens proposition).
  • 2011: Projektet Dialog om miljöhänsyn startar. Skogsbruk, naturvård och myndigheter ska arbeta fram målbilder för god miljöhänsyn.
  • Maj 2012: Maciej Zarembas artikelserie Skogen vi ärvde publiceras i Dagens Nyheter
  • Maj 2014: Naturskyddsföreningen meddelar Skogsstyrelsen att man hoppar av medverkan i alla arbetsgrupper utom en i projektet Dialog om miljöhänsyn.
  • 2015: Slutavverkningar i Kronoberg stoppas efter att Naturskyddsföreningen hämtat avverkningsanmälningar hos Skogsstyrelsen och inventerat de områden där man tror att det kan finnas hittills okända nyckelbiotoper.
  • September 2015: Regeringen meddelar att ett nationellt skogsprogram ska tas fram.
  • Maj 2016: Skogsägarföreningarna uppmanar Skogsstyrelsen att upphöra med att, utan markägares samtycke, publicera uppgifter om avverkningsanmälningar på sin webbplats.
  • Juli 2016: Utredaren av ett nationellt skogsprogram, Charlotta Riberdahl, ifrågasätter privat skogsägande under Almedalsveckan. Hon tvingas lämna sitt uppdrag.
  • Februari 2017: Regeringen beslutar att utöka landets viltförvaltningsdelegationer med en representant för miljö- och naturvårdsorganisationer och en för natur/ekoturismföretagen.
  • Februari 2017: Bombmurkledomen kommer.
  • Mars 2017: Skogsstyrelsen meddelar att man tar en paus i inventeringen av nyckelbiotoper i nordvästra Sverige i avvaktan på att ny metod utvecklats.
  • April 2017: Skogsstyrelsen fortsätter inventeringen av nyckelbiotoper, men kommer inte att avgränsa några nya områden.
  • Maj 2017: Olika medier skriver om miljöminister Karolina Skogs (MP) respektive landsbygdsminister Sven Erik Buchts (S) syn på om huruvida Artskyddsföreningen bör ses över eller ej. Klart är att regeringspartierna inte har samma syn på frågan. För Land Skogsbruk väljer Skog och Bucht att inte kommentera frågan.

LÄS MER: MP vill ha ny nyckelbiotopsinventering

Relaterade artiklar

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

[article_FBShare type=shares ]
[article_FBShare type=comments ]
Till toppen