Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 4 september 2019

Isländska skogsdrömmar slår sakta rot

Vikingarna rensade Island på dess en gång vidsträckta björkskogar. Nu kämpar deras ättlingar med att få nya träd att gro i den karga jorden – för böndernas och klimatets skull.

 Saemundur Thorvaldsson, skogsskötselspecialist vid den isländska skogsstyrelsen, tittar till ett gäng spirande lärkträd i Flókadalur på västra Island.
Saemundur Thorvaldsson, skogsskötselspecialist vid den isländska skogsstyrelsen, tittar till ett gäng spirande lärkträd i Flókadalur på västra Island. FOTO: Naina Helén Jåma/TT

– Det är lite grann som att måla, det är lätt att få folk emot sig om man skapar något fult, skrockar Saemundur Thorvaldsson och blickar ut över fjällhedarna som sträcker sig mot en fond av svarta berg i fjärran.

Sikten är fri i alla riktningar. Men här och var i det nakna landskapet, i Flókadalur på västra Island, syns små grupper av träd i besynnerliga formationer.

Lärk växer bra

Bakom några lågvuxna och tärda fjällbjörkar ståtar plötsligt en tät grandunge. Vid kanten av en åker står en spikrak rad av popplar. Och uppför en kulle klättrar en skara unga lärkträd.

– De här rackarna har visat sig växa bra i vår karga mark, säger Saemundur Thorvaldsson, mångårig skogsskötselspecialist vid Islands skogsstyrelse, och klappar kärleksfullt om ett av lärkträden.

 Ett ungt ryskt lärkträd reser sig mot himlen.
Ett ungt ryskt lärkträd reser sig mot himlen. FOTO: Naina Helén Jåma/TT

Frön från Finland

De tillhör arten rysk lärk. Fröerna har hämtats från en finsk odling och har sitt ursprung kring orten Raivola på Karelska näset – resultatet av en noggrann urvalsprocess för att ta fram plantor optimerade för förhållandena på Island.

Ska förvandla marken

Förhoppningen är att träden ska väcka liv i den döda marken.

– Deras rötter drar till sig svampar som tillsammans med annat skapar bättre förutsättningar för andra växter att gro. Så om allt går som det ska kommer de att förvandla den här marken, säger Saemundur Thorvaldsson.

– Men det dröjer flera decennier, de blir fullvuxna först efter runt 60 år.

Fakta: Träd på Island

Förutom björk planteras främst följande sorter:

Rysk lärk (Larix sukaczewii): Planteras för produktion av biomassa och timmer, för att återställa eroderad jord samt skapa platser för rekreation. Odlingsmaterialet har genom åren genomgått omfattande förädlingsprocesser. Skogsstyrelsen experimenterar just nu med en hybrid av sibirisk och europeisk lärk som ska vara än bättre anpassad till det isländska klimatet.

Sitkagran: Planteras främst i syfte att producera biomassa och timmer. Odlingsmaterialets ursprung kommer från Alaska.

Contortatall: Främst för produktion av biomassa, julgranar och för att binda koldioxid. Härkomst från Alaska och Klippiga bergen.

Jättepoppel: Planteras för att skapa platser för rekreation, för att skydda bönders ägor från vind och kyla samt för produktion av biomassa. Ursprung från Alaska. Snabbast växande träden på Island.

Källa: Islands skogsstyrelse (Skograektin)

Snabb avverkning

När de första bosättarna anlände till Island från Norge på 800-talet var omkring en tredjedel av ön klädd i skog. Men det dröjde bara några århundraden innan de nya invånarna, i jakt på bränsle, byggmaterial och betesmarker åt sina får, huggit ner de flesta björkarna.

 Fjällbjörkar på en slätt i Flókadalur.
Fjällbjörkar på en slätt i Flókadalur. FOTO: Naina Helén Jåma/TT

Steril mark

Avverkningen medförde en omfattande jorderosion och forntidens skogar ersattes av de sterila marker och ökenliknande områden som i dag kännetecknar det isländska landskapet.

Vid mitten av 1900-talet täcktes mindre än en procent av Islands yta av träd. Men på 50-talet inleddes för första gången större trädplanteringsinsatser och de följande decennierna började utvecklingen sakta vända.

Förfinade metoderna

Efter att, med varierande resultat, ha experimenterat med olika trädsorter inrättade Islands skogsstyrelse 1967 ett forskningscenter för att förfina sina metoder. På 90-talet tog planteringen ordentlig fart igen och under några rekordår sattes runt sex miljoner plantor per år.

 En plantering av sitkagran i närheten av en bondgård i Flókadalur på västra Island.
En plantering av sitkagran i närheten av en bondgård i Flókadalur på västra Island. FOTO: Naina Helén Jåma/TT

Ny strategi

Visionen om att göra Island till en skogsnation tycktes inom räckhåll. Men så kom finanskrisen 2008 som drabbade Islands ekonomi hårt och de statliga anslagen till planteringsprojekten minskades kraftigt.

– Under tio år kunde vi inte göra mycket annat än att säga nej till nya projekt. Det var väldigt tråkigt, säger Saemundur Thorvaldsson.

Planterar snabbare

Efter de senaste årens snabba återhämtning har politikerna dock börjat skjuta till lite mer pengar igen.

– För första gången på flera år planterar vi äntligen i lite snabbare takt igen.

Hittills i år har omkring tre miljoner plantor satts i jorden runt om på Island. Numera planteras majoriteten på privatägd mark. Detta genom generösa kontrakt där skogsstyrelsen står för plantor, rådgivning och finansiering av inhägnader och odling.

 Det är viktigt att hägna in trädplantager för att undvika att betesdjuren äter upp plantorna.
Det är viktigt att hägna in trädplantager för att undvika att betesdjuren äter upp plantorna. FOTO: Naina Helén Jåma/TT

Få folk att investera

Syftet är att stimulera fram en privat skogsnäring som på sikt ska kunna bära sig själv.

– Staten kommer inte att ha råd att ensam finansiera den mängd skog vi vill se på Island. Så vad vi sysslar med, i stora drag, är att spendera det vi kan på att experimentera fram metoder som fungerar så att folk över hela landet vågar börja investera och skapa sig en framtid inom skogsindustrin, säger Saemundur Thorvaldssons kollega, skogsskötselspecialisten Ellert Arnar Marísson.

Flera anledningar

I ett samhälle som saknar skogskultur har det funnits en viss skepsis till nyttan av att plantera träd. En av motståndarnas farhågor har varit att större skogar skulle förändra Islands karaktäristiska landskapsbild. Samtidigt får allt fler jordägare upp ögonen för fördelarna.

 En bondgård i Flókadalur där markägaren har planterat flera rader av träd som skydd mot kalla vindar.
En bondgård i Flókadalur där markägaren har planterat flera rader av träd som skydd mot kalla vindar. FOTO: Naina Helén Jåma/TT

Ekonomiskt intresse

Förutom att förvandla eroderad jord till odlingsbar mark finns ett växande ekonomiskt intresse i timmerproduktion. Därtill kan bönder skydda sina grödor och boskap från vind och kyla genom att anlägga rader av träd runt sina ägor.

Klimatfrågan har bidragit till en än mer positiv syn på trädplantering.

– Flera företag har börjat investera i skog i syfte att absorbera koldioxid, säger Saemundur Thorvaldsson.

Två procent täckt

Med hjälp av alltmer genetiskt välanpassade plantor, som i dag odlas fram på ett effektivt sätt i moderna växthus på Island, fortsätter landets skogsareal att växa. Men även om miljontals planterade träd kan låta mycket går det långsamt.

Än så länge är knappt två procent av Island täckt av träd.

Läs mer: Nordiska skogsskvinnor nätverkade i SmålandIsländskt klimat lockar forskare att studera klimatanpassnig

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen