Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 21 april

Hot om förstatligande skapade skogsbruksområden

I en socialdemokratisk partimotion på 1950-talet föreslogs staten överta familjeskogsbruket. Skogsägarföreningarna fick skrämselhicka och började organisera sig i skogsbruksområden, visar en färsk rapportserie om skogsägarrörelsens historia.

 Seriens sex grundrapporter.
Seriens sex grundrapporter. FOTO: Mats P Ostelius

– Det enskilda skogsbruket ansågs bygga på för små enheter, vilket hotade virkesförsörjningen. Därför tyckte de att staten skulle ta över det enskilda skogsbruket. Motdraget från skogsägareföreningarna blev att gå samman i skogsbruksområden för att bli mer rationella, säger Sven Sjunnesson.

Sex rapporter

Tillsammans med Ulf Österblom, Jan Sandström och Ola Persson ligger han bakom fem av rapportseriens sex delar plus en sammanfattning. Alla är de i dag pensionärer efter många år i skogsägarrörelsens tjänst. En av rapporterna är skriven som ett examensarbete vid SLU av Anders Norlin.

Fakta: De sex rapporterna

*Skogsägarrörelsen – en historisk överblick (Sven Sjunnesson, Jan Sandström, Ulf Österblom, Ola Persson)

*Skogsägarnas riksförbund – roll och verksamhet (Ulf Österblom)

*Skogsägarrörelsen och virkesmarknaden (Sven Sjunnesson)

*Skogspolitik utan helhetsperspektiv, 2000-2010, del 1 (Jan Sandström)

*Skogspolitik utan helhetsperspektiv, 2000-2010, del 2 (Jan Sandström)

*Skogsägarföreningarnas utveckling efter krisen i slutet på 1970-talet…

– en analys av förändringar och trender (Anders Norlin)

Rapportserien tar upp skogsägarrörelsens historia ur flera olika synvinklar: skogspolitiken, virkesmarknaden, rollen för skogsägarnas riksförbund och föreningarnas utveckling efter 1970-talets kris.

Från säljare till köpare

Krisen uppstod i en djup lågkonjunktur i slutet av 1970-talet och gav många föreningar, som gjort industrisatsningar, ekonomiska problem. De föreningar med industrier som klarade krisen gick i hög grad från att vara säljare till köpare på virkesmarknaden, hävdar rapportförfattarna.

– Södra är ett bra exempel, men det kräver en balansgång att ta hänsyn till både industrins och skogsägarnas intressen, säger Ulf Österblom.

Mekaniserar avverkningarna

Bland mycket annat kan noteras att mekaniseringen kom in i skogsägareföreningarna när de rationaliserade verksamheten i skogsbruksområden (SBO) på 1950-talet.

– Det har haft oerhört stor betydelse för Skogssverige, säger Sven Sjunnesson.

Sven Sjunnesson berättar också att det fanns planer att bilda ett avverkningsbolag, ägt av skogsägarföreningar i Mellansverige. Avverkningarna skulle alltså skötas i egen regi i stället för av entreprenörer som i dag. Planerna förverkligades inte.

– Troligen ett klokt beslut, säger Sven Sjunnesson.

Politisk påverkan

Skogspolitiskt har skogsägareföreningarna, genom Sveriges Skogsägares Riksförbund (SSR) och senare LRF Skogsägarna, spelat en viktig roll, konstaterar Ulf Österblom. Inte minst vid EU-inträdet 1994.

Ett nära samarbete mellan Sveriges och Finlands skogsägarrörelser ledde så småningom till det som i dag är CEPF (Confederation of European Forest Owners).

– CEPF är i dag den starkaste skogliga rösten i EU, säger Ulf Österblom.

Vill ha diskussion

Mot bakgrund av skogsägarrörelsens ursprung efterlyser rapportförfattarna en diskussion om den producentkooperativa tanken.

– Har den ett berättigande i dagens marknadssamhälle? Är ideologin levande eller är skogsägarföreningarna i dag mer industriföretag än föreningar? säger Sven Sjunnesson.

SKOGSÄGARRÖRELSENS HISTORIA

1920-40

Knappt 40 skogsägareföreningar bildas från Skåne till Norrbotten.

Skogsägarföreningarnas Riksförbund bildas 1932.

1940-50

Föreningarna köper egna sågverk.

1950-60

Föreningarna köper även egen massa- och pappersindustri.

1955

De första skogsbruksområdena bildas.

1950-70

Föreningar fusioneras i olika omgångar och 1970 är antalet nere på 13 stycken.

1970-80

Oljekriser och lågkonjunktur leder till flera konkurser och nedläggningar inom skogsägarrörelsens industrigrenar.

1980-90

Äganderätten blir en politiskt viktig fråga för skogsägarrörelsen.

1990-2000

Fusionerna fortsätter och antalet föreningar minskar till dagens fyra. Skogsägarnas riksförbund blir LRF Skogsägarna 1999.

Läs mer: ”Ideologisterna” har en förenklad bild av skogsbrukHon stärker samhällskontakterna på LRF Skogsägarna

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen