Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 30 september 2018

Rebecka Le Moine tänker röra om i skogspolitiken

Miljöpartisten Rebecka Le Moine kom som kryssraket in i riksdagen. Att bevara skogens biologiska mångfald är hennes hjärtefråga.

 Rebecka Le Moine blev utsedd till "Årets miljöhjälte" då hon 2017 gjorde FN-dagen för den biologiska mångfalden till en stor manifestation i hela landet. Nu är riksdagen hennes nya bas för förändringsarbete.
Rebecka Le Moine blev utsedd till "Årets miljöhjälte" då hon 2017 gjorde FN-dagen för den biologiska mångfalden till en stor manifestation i hela landet. Nu är riksdagen hennes nya bas för förändringsarbete. FOTO: Johanna Norin

Hon vill uppdatera skogslagarna och ta striden för den biologiska mångfalden. Som nyvald riksdagsledamot tänker Rebecka Le Moine vara en blåslampa i politiken. Att skydda arter ska vara lönsamt för skogsägaren och det ska vara lätt att göra rätt.

Vad vill du åstadkomma i skogspolitiken?

– Jag vill verkligen ligga på för att lyfta skogens roll när det kommer till att bevara biologisk mångfald.

Vad vill du konkret förändra?

– Skogsvårdslagen är från 1993 och sedan dess har kunskapsläget förändrats. Lagen håller inte längre, där finns inte tillräckliga ekonomiska incitament att bevara mycket skog. De flesta ingrepp som har miljöstörande effekt faller ju in under miljöbalken, men inte skogsbruket. Så en laguppdatering ser jag som nödvändig.

Hur bör privata skogsägare som vill ha en inkomst från sin skog tänka?

– Trots att jag är en naturälskande biolog som gärna vill bevara arter kan jag föreställa mig hur det känns för dem som sparat skogen till sin pension och sedan inte får avverka. De måste kunna få ersättning, och detta kan inte vänta. Det måste löna sig för skogsägaren att skydda skog i ett läge där det finns så många rödlistade arter som är knutna till skogen.

FAKTA: Rebecka Le Moine

Ålder: 28 år.

Familj: Föräldrar, tre syskon och partnern Carl Schlyter, tidigare riksdagsledamot för MP.

Bakgrund: Biolog med en master i naturvårdsbiologi. Har i flera år föreläst om hållbarhet och skogsbruk med målet att engagera människor. Språkrör för Gröna studenter.

Inkryssad på Östergötlands MP-lista i valet 2018 med 8,44 procent av rösterna. Blir i riksdagen suppleant i miljö-och jordbruksutskottet där hon kan driva frågor som rör skog och biologisk mångfald. Hon blir ordinarie ledamot i skatteutskottet.

Intressen: Tycker om att skriva dikter och framföra dem som poetry slam då hon föreläser.

Du framhåller att svenska staten borde göra mer som gott exempel. Hur då?

– Den svenska staten måste gå före i att bevara den biologiska mångfalden. Jag vill att Sveaskogs ägardirektiv ändras så att avkastningskravet inte går i klinch med att bevara tillräckligt mycket skog. För om inte medborgarnas skog används för att uppnå miljömålen så blir det ju svårt att kräva att den privata sektorn ska göra det.

Hur mycket skog vill du bevara?

– Idag är det fem procent av den produktiva skogen som skyddas formellt, jag vill höja den andelen till 20 procent. Som bevarandebiolog vet jag att det inte räcker att ha några enstaka träd kvar på hyggena för att skydda arter, utan det måste vara samma ytor under lång tid. Därför är naturreservat och nationalparker det bästa sättet att skydda.

Ditt parti vill ha mer förnyelsebart och skogen anses ju vara en nyckel. Men med minskad avverkning blir det ju mindre skog över till biodrivmedel som kan ersätta fossil olja. Finns det inte en konflikt här?

– Här finns en konflikt som man måste våga ta i. Jag kan tycka att det finns en övertro på biobränslen. Och jag menar att det inte kan vara en lösning att hugga ner mer skog för att klara klimatet. Varje år ökar antalet fordon i trafiken trots att vi går mot en klimatkris. Det räcker inte att tänka att ”bara jag tankar grönt” så ordnar det sig.

Vad är då den bättre lösningen, menar du?

– Om vi ska undvika klimatkrisen så måste vi helt krasst dra ned på vår resursförbrukning. Det här fönstret står inte öppet mer än tio eller tjugo år. Vi måste hitta andra sätt att förflytta oss på. Utveckla kollektivtrafik, satsa mer på tåg.

Hur kom det sig att du fastnade för skogen och dess arter.

– Där jag växte upp i småländska Väckelsång var jag omgiven av en vacker blandskog och det blev naturligt för mig att vistas mycket i skog. Jag tror att det är grunden för min respekt och kärlek till naturen.

FAKTA: FN:s dag för biologisk mångfald

– 2017 var första året som FN:s dag för den biologiska mångfalden, 22 maj, firades brett i Sverige.

– Samma år fick Rebecka Le Moine WWF:s pris ”Årets miljöhjälte” för att hon sett till att göra denna dag till en stor manifestation i hela landet

– 2018 växte ”rörelsen” kring FN-dagen. 22 maj firades den biologiska mångfalden med 190 aktiviteter runt om i Sverige.

Relaterade artiklar

Till toppen