Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 16 december 2017

Här samsas vilt med skogsbruk

Att kombinera stor viltrikedom med ett professionellt skogsbruk fungerar utmärkt, enligt Carl-Fredrik Hamilton, VD på Boo egendom. Godsets skog har låga betesskadorna, trots starka stammar av bland annat älg och dovhjort. Men det krävs planering.

 Boo egendom har fyra hägn på totalt cirka tio hektar. Här ska det bli björkskog som ska hålla borta dovhjortarna från åkern. Skogvaktare Ingemar Karlsson och vd Carl-Fredrik Hamilton.
Boo egendom har fyra hägn på totalt cirka tio hektar. Här ska det bli björkskog som ska hålla borta dovhjortarna från åkern. Skogvaktare Ingemar Karlsson och vd Carl-Fredrik Hamilton. FOTO: Henrik Dammberg

Vi ser gott om dovhjortar och rådjur när vi tar en biltur på Boo egendoms ägor i södra Närke en råkall höstdag. Vinden viner och djuren är skygga. De ilar iväg när vi kommer körande.

– Vilt ger en möjlighet att bidra med extra pengar till företaget, säger vd Carl-Fredrik Hamilton och berättar att 650 jägare besöker godset varje säsong.

 Skogvaktare Ingmar Karlsson säger att det är viktigt att inte göra andraröjningen förrän tallarna nått älgsäker höjd. 8 personer arbetar med godsets skog.
Skogvaktare Ingmar Karlsson säger att det är viktigt att inte göra andraröjningen förrän tallarna nått älgsäker höjd. 8 personer arbetar med godsets skog. FOTO: Henrik Dammberg

Han är den 12:e generationen i ägarfamiljen bakom Boo egendom som består av 15 000 hektar mark, varav 11 600 är produktiv skog och 800 åkermark. Egendomen är ett fideikommiss från 1735.

Här vägs jakt, skog och jordbruk samman i en viltbruksplan.

– Vi använder oss av internöverföring. Om det blir stora viltskador får viltförvaltningsdelen betala till lantbruket. Det blir ett incitament för de viltansvariga att hålla nere skadorna, säger Carl-Fredrik Hamilton.

 Flera dovhjortar visade sig under Land Skogsbruks rundtur på Boo egendom i Hjortkvarn i Sydnärke. Den här kom närmast.
Flera dovhjortar visade sig under Land Skogsbruks rundtur på Boo egendom i Hjortkvarn i Sydnärke. Den här kom närmast. FOTO: Henrik Dammberg

Det har dock aldrig varit aktuellt att föra över pengar till skogsdelen, eftersom skadorna är låga. Inventeringarna visar på 2,7 procent färska skador och ambitionen för virkesproduktionen är hög.

Målet är att producera tall till snickerikvalitet och gran till konstruktionsvirke. Tallmarkerna ska förbli tallmarker, och då gäller det att tänka till så att inte alla småplantor blir älgfoder.

– Vi använder framför allt självföryngring med fröträd för att få upp många tallstammar. Den metoden har vi använt sedan 1980-talet, säger Carl-Fredrik Hamilton.

 Carl-Fredrik Hamilton är vd för Boo egendom AB och den tolfte generationen i ägarfamiljen.
Carl-Fredrik Hamilton är vd för Boo egendom AB och den tolfte generationen i ägarfamiljen. FOTO: Henrik Dammberg

I de täta föryngringarna kan viltet hitta föda samtidigt som tillräckligt många tallplantor klarar sig oskadda. Röjning görs med försiktighet för att inte bjuda in älgarna för mycket i beståndet.

– Vi röjer först en enkelställning vid 1-2 meters höjd. Sedan en andra röjning vid 5-6 meters älgsäker höjd, säger skogvaktare Ingemar Karlsson, som berättar att man sparar lövträd som asp och sälj.

De senaste årens milda vintrar har bidragit till den låga skadenivån, eftersom älgarnas viktiga senvinterföda bärris har varit lättåtkomlig. Men om det blir mer snö i vinter kan skadorna öka.

– Älgen är lite lat har vi konstaterat. Den sparkar inte fram bärriset ur snön. Då käkar den hellre tall, säger Ingemar Karlsson.

 Fröträden ger så många tallplantor för att älgar och annat klövvilt ska få foder samtidigt som tillräckligt många tallar klarar sig oskadda, konstaterar Ingemar Karlsson och Carl-Fredrik Hamilton.
Fröträden ger så många tallplantor för att älgar och annat klövvilt ska få foder samtidigt som tillräckligt många tallar klarar sig oskadda, konstaterar Ingemar Karlsson och Carl-Fredrik Hamilton. FOTO: Henrik Dammberg

Under vintern utfodras viltet på Boo egendom med ensilage. Runt balarna samlas älgar, hjortar, rådjur och vildsvin. Alla äter, men alla får inte plats där samtidigt.

– Vi sätter aldrig ut balarna nära ungskogar. Vissa av de här djuren står en bit bort och väntar på sin tur. Finns det då tallskott inom räckhåll kan de inte låta bli att äta dem, säger Ingemar Karlsson.

 På Boo egendom är 55 procent av skogsmarken tallskog, och så ska det förbli. 650 jägare jagar på Boo egendom varje säsong, vilket bidrar med extra pengar till företaget, enligt Carl-Fredrik Hamilton.
På Boo egendom är 55 procent av skogsmarken tallskog, och så ska det förbli. 650 jägare jagar på Boo egendom varje säsong, vilket bidrar med extra pengar till företaget, enligt Carl-Fredrik Hamilton. FOTO: Henrik Dammberg

De planterar inte barrträd ända ut mot åkern. I stället lämnas ibland en skärm med björk för att hjälpa lantbruket.

– När dovhjortarna går ut mot åkern hittar de alltid något att äta i björkskogen. Det avlastar åkern, säger Carl-Fredrik Hamilton.

FAKTA: Boo egendom AB

Skog: Omsättning 70 procent.

Jordbruk: Omsättning 15 procent.

Jakt: Omsättning 10 procent.

Fastigheter: Omsättning 10 procent.

Viltstammar: Omsättning 5 procent.

Cirka 6-8 älgar på 1000 hektar. Årligen skjuts cirka 30 älgar, varav hälften kalv.

Cirka 1 400 dovhjortar i sommarstam. Svagt ökande stam av kronvilt. Stabila stammar av rådjur och vildsvin.

Relaterade artiklar

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

[article_FBShare type=shares ]
[article_FBShare type=comments ]
Till toppen