Här odlar man Tysklönn

– Vi har sykomorlönn lite överallt på våra marker, men spridningen är inget problem för oss, säger skogsförvaltaren Jesper Runge-Sörensen.
Han förvaltar cirka 7000 hektar skog, varav närmare hälften lövskog, åt bland andra Björnstorps och Svenstorps gods utanför Lund. På skogarna som han förvaltar finns bland annat flera bestånd av självföryngrad sykomorlönn i 40-årsåldern.
Jesper, som är utbildad till jägmästare hemma i Danmark där man har en lång tradition av lövskogsskötsel, skakar på huvudet åt det han kallar för ”klappjakt” på sykomorlönn här i Sverige:
– Visst är sykomorlönnen väldigt bra på att fröa av sig. Fröintensiteten hos sykomorlönnen är jättehög, men bara ungefär tre trädlängder ut från moderträdet. Längre ut faller fröintensiteten kraftigt.
Jesper tror att Skogsstyrelsens negativa attityd till sykomorlönnen beror på okunskap. Rätt använd kan sykomorlönnen vara ett utmärkt verktyg när man ska föryngra bok, menar han.
– Min erfarenhet är att det är svårt att hitta någon bättre skärm för boken än sykomorlönn i 40-årsåldern. Den skuggar boken lagom mycket.
Men sykomorlönnen är, trots sin växtkraft, inte enkel att sköta, påpekar Jesper. Flera danska undersökningar visar att sykomorlönnen är väldigt känslig för hård gallring. En för hård gallring kan till exempel göra att toppen dör på sykomorlönnen.
– Men om du lyckas med sykomorlönnen så kan den ge de högsta timmerpriserna som det går att få på marknaden.