Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 24 december 2017

Här kan julgranen adopteras

Med tanke på att julgranen har ett kort liv är idén om att återanvända den bra. I Holland kan man hyra samma julgran år från år.

— Frans Kerver (@vetteviscom) 12 december 2017

Drygt tre miljoner av Sveriges runt fyra och en halv miljoner hushåll brukar köpa en julgran och ta in till jul. Men livslängden för en skördad julgran är inte särskilt lång eftersom den oftast slängs ut efter helgerna.

Adoptera gran i kruka

För att råda bot på detta och ge granen ett längre liv går det i länder som USA, Storbritannien och Holland att adoptera, eller hyra, en gran i kruka som man sedan lämnar tillbaka efter jul. Frans Kerver i Groningen i Holland är en av de som adopterar bort granar.

– Efter jul och nyår lämnar kunderna tillbaka granarna som planteras ut i ett område två mil utanför stan, berättar Frans Kerver för SR Vetenskapsradion.

Få tillbaka samma gran

Runt 200 personer adopterade en gran och varje gran har ett unikt nummer så kunden kan vara säker på att få tillbaka just sin gran nästa år. Det är inte idealiskt för granarnas välmående att byta från en kall till varm miljö, och de kan komma att se ganska annorlunda ut året efter, eftersom de växer en del.

Det här är fortfarande ovanligt i Sverige och huruvida det är miljövänligare än en huggen gran beror lite på vad som händer med granen efter den har fått pråla i stugvärmen en stund.

Bra eller dåligt

Går granen till ett kraftvärmeverk och blir till värme och elektricitet kan man se granen som biobränsle, men har granen transporterats långt och om konstgödsel använts vid odlingen slukar förmodligen granen mer energi än den man får ut av den.

Men en ohuggen gran fortsätter att ta upp växthusgasen koldioxid när de planteras ut igen, vilket är positivt för miljön. Men de bör få stå kvar ute i skogen när de vuxit ur rollen som julgran, då det största koldioxidupptag sker när träden blir äldre.

250 träd

Detta skrev SR om första gången för ett par år sedan, men Frans Kerver i Groningen har sedan dess fortsatt med sin verksamhet.

Sedan förra året överlevde cirka 82 procent av träden efterplanteringen och i år levererar han cirka 250 adoptionsträd. De befintliga ”adoptionsföräldrarna” får ett mejl om de vill boka sitt eget träd igen. Vad träden kostar är beroende på storleken, men från 10 till 300 euro.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Till toppen