Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 17 augusti

Grisarna hjälper dem att få tätare skog

Vattholma

I Sverige slutavverkas drygt 200000 hektar om året. När ny skog ska upp är trenden att plantering ökar medan naturlig föryngring minskar. Ylwa och Kjell Sjelin går mot strömmen – och använder också grisar som markberedare för att få upp en tät skog.

 Ylwa och Kjell Sjelin går mot strömmen – och använder också grisar som markberedare för att få upp en tät skog.
Ylwa och Kjell Sjelin går mot strömmen – och använder också grisar som markberedare för att få upp en tät skog. FOTO: Birgitta Sennerdal

Plantering har länge dominerat som föryngringsmetod, trots att det är cirka 5000 kronor dyrare per hektar än naturlig föryngring med fröträd som lämnas kvar för att sprida frön efter avverkning.

Ny statistik från Skogsstyrelsen visar att andelen planteringar nu är uppe i hela 84 procent medan endast 11 procent föryngras genom naturlig föryngring. Det är en stor förändring sedan millennieskiftet då en tredjedel av hyggena föryngrades genom naturlig föryngring och 64 procent planterades.

Naturlig föryngring sällsynt

Clas Fries som är skogsskötselspecialist vid Skogsstyrelsen konstaterade i samband med att Skogsstyrelsen presenterar sin statistik, att skogsägare föredrar plantering eftersom det är en säker metod som fungerar bra på alla marker. En annan fördel med plantering är att förädlade plantor används.

Claes Fries påpekade dock att naturlig föryngring har lång tradition i skogsbruket och om metoden blir allt mer sällsynt riskerar variationen i skogen att minska.

Korridorer av björkskog

Ylwa och Kjell Sjelin i Vattholma utanför Uppsala har de senaste 30 åren gjort tvärt om mot många andra och satsat på att få en tät, olikåldrig skog med en stor andel lövträd. De ser många fördelar. En är att korridorer av björkskog gör skogen mer brandsäker.

– Här blir det inga toppbränder, säger Kjell Sjelin när vi går i det drygt 20 år gamla björkbeståndet som är 100 meter brett och flera hundra meter långt.

 Grisarna bökar på hyggena precis efter att träden tagits ner.
Grisarna bökar på hyggena precis efter att träden tagits ner. FOTO: Birgitta Sennerdal

Mer stormfast

En blandskog ökar den biologiska mångfalden, skogen blir mer stormfast och risken för granbarkborrar minskar när skogen inte består av stora sammanhängande bestånd av granskog i samma ålder. Kjell Sjelin konstaterar också att björkmassaved betalas minst lika bra som barrmassaved, ibland bättre.

Som markberedare använder de bökande grisar. Den blockiga terrängen gör det nämligen svårt att köra med stora skogsmaskiner som markberedare.

– Och så tycker vi att grisarna kan göra lite nytta, säger Ylwa Sjelin.

Bökar på hyggen

Grisarna bökar på hyggena precis efter att träden tagits ner, men ibland också på sommaren före slutavverkning.

I ett bestånd som bökades 1994 blir det väldigt tydligt var djurens stängsel gick. Där grisarna bökat är det en tät björkskog som krävt flera röjningar, men där grisarna inte varit växer bara gräs och ormbunkar.

Kräver tillsyn

I det bökade området blir det i genomsnitt en planta per kvadratmeter. Det gör att röjningsbehovet ökar, vilket kan vara en nackdel och en ökad kostnad. Röjning kostar cirka 2 500 kronor per hektar, enligt statistik från Skogsstyrelsen.

Stängslet kräver också tillsyn varje dag, annars finns det risk att grisarna smiter.

LÄS MER: Så brukar du skogen för mest klimatnytta

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

[article_FBShare type=shares ]
[article_FBShare type=comments ]
Till toppen