Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 6 juli 2018

"Gör om Äbin"

Älgbetesinventeringen borde göras om så att man bättre fångar upp andra skador än viltskador, tycker skogsägaren Daniel Backskär, som har tagit fram ett förslag.

 Daniel Backskär vill ändra metodiken i äbin-inventeringarna.
Daniel Backskär vill ändra metodiken i äbin-inventeringarna. FOTO: Torbjörn Esping

– Man maskerar övriga skador med viltskador, säger Daniel Backskär, som har drygt 200 hektar skog norr om Oskarshamn.

För just hans älgsförvaltningsområde finns ingen älgbetesinventering för 2018, men de äbin som är gjorda norr och söder om visar på uppåt 20 procent årsskadade tallar och att över 30 procent av tallarna har viltskador.

Men stämmer det att viltet orsakat så stora skador?

Annan orsak

Daniel Backskär och hans vänner misstänker att skadorna har annan orsak än viltet.

– Det finns ingenting som säger att de har gjort rätt när de sammanställer äbin-rapporten, säger Anders Arenius.

Idag går inventeringen till så att man först ska fråga sig om skadan på tallen beror på en färsk viltskada under vintern. Först om skadan inte är färsk, och inte från förra sommaren, och inte är en gammal viltskada så klassas skadan som ”Annan skada (ej viltskada)”.

– Man hamnar så att säga direkt i viltspåret och då är det älgen som är problemet, säger Daniel Backskär.

Vill ändra metodiken

Han tycker i grunden att äbin är bra men att metodiken ska ändras så att inventeraren först ska fråga sig om skadan har någon annan grundorsak än vilt. Som insekter, svamp, pisk- och tillväxtskador.

– Sedan kan viltet också ha varit där och betat, men grundorsaken är något annat. Äbin skulle bli mer trovärdigt om man gjorde på det här sättet, säger Daniel Backskär.

Enligt Skogsstyrelsen är man noga i inventeringen och räknar det tydliga viltskador som viltskador. Man friar hellre än fäller.

– Äbin lider snarare av en underskattning av viltskadorna än en överskattning, säger Christer Karlén, viltspecialist på Skogsstyrelsen.

Utreda problemet

Skogforsk ska i år utreda hur omfattande problemet med tillväxtstörningar är. Också äbin-inventerarna har fått utbildning att hålla utkik efter tallar som växer fel, och inte räkna dem som viltskadade.

– Det är viktigt att tillväxtstörningen inte blir registrerad som en viltskada. Och det tycker jag att vi har säkrat upp, säger Göran Örlander.

På 10 år har Södra lyckats öka ståndortsanpassningen och tredubbla tallplanteringen. Göran Örlander är dock orolig för att viltskador och nu tillväxtstörningar ska göra att skogsägare tvekar plantera tall.

– Jag är orolig för att de kommer att tycka att deras investeringar inte var så bra.

Vill ge forskarna en chans

Frågan om ersättning för planteringar där tallarna inte växer som de ska tycker Göran Örlander är för tidigt väckt. Han vill först ge forskarna en möjlighet att lösa gåtan.

– Beror det på en dålig planta? Vi har plockat in de bästa forskarna vi har i landet för att titta på insekter, svampar, fysiologi och genetik och vad det kan vara.

Relaterade artiklar

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

[article_FBShare type=shares ]
[article_FBShare type=comments ]
Till toppen