Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 21 september 2014

Fredrik gödslade skogen - nu vill han göra det igen

2005 gödslade Fredrik Stål 30 hektar av sin skog. Idag verkar han ha fått de 15 extra kubikmeter per hektar som han hoppades på. Nu överväger han att gödsla delar av beståndet igen.

Borrkärnan visar tydligt effekterna av åtgärderna. Först en tillväxtökning av gallringen och två år senare (vid stickan) av gödslingen.
Bild 1/3Borrkärnan visar tydligt effekterna av åtgärderna. Först en tillväxtökning av gallringen och två år senare (vid stickan) av gödslingen. FOTO: Ulf Aronsson
För nio år sedan gödslade Fredrik Stål ett 85-årigt tallbestånd med ståndortsindex 24 som gallrats två år tidigare. Nu ser det ut som han fått den tillväxtökning på 15 kubikmeter per hektar som han hoppades på.
Bild 2/3För nio år sedan gödslade Fredrik Stål ett 85-årigt tallbestånd med ståndortsindex 24 som gallrats två år tidigare. Nu ser det ut som han fått den tillväxtökning på 15 kubikmeter per hektar som han hoppades på. FOTO: Ulf Aronsson
Bild 3/3 FOTO: Ulf Aronsson

Fredrik Stål tog över skogen från sin mor för 12 år sedan Ganska snart efter övertagandet började han fundera på att gödsla delar av sin skogsfastighet i Smedjebacken, södra Dalarna.

– Jag hade läst lite, och tyckte att det verkade vara väldigt intressant. Efter att jag gjort lite gallringar fick jag in pengar som jag valde att lägga på gödsling.

Genom att vinsten återinvesterades i verksamheten blev det också skattemässigt fördelaktigt. Precis som för många andra privata skogsägare var en av svårigheterna för Fredrik Stål att få ihop tillräckligt stor areal med lämpliga objekt för att hålla kostnaden nere.

– Avdelningarna där jag gallrat var slutavverkningsskog, S1 eller S2, så där var det lämpligt att gödsla inför slutavverkning. Men sen fick jag lägga till en reservavdelning för att få upp arealen. Den var yngre och där hade jag inte gjort några ingrepp så det var kanske inte helt idealiskt.

Bäst ekonomi i gödslingen får man om man gör den ett par år efter en gallring och sen slutavverkar beståndet drygt 10 år efter gödslingen. Då hamnar tillväxten på rätt stammar, det finns utrymme för trädkronorna att utvecklas och man behöver inte "ligga ute" med kostnaden för gödslingen under så många år.

– Om man räknar på det så borde förrådet på den gallrade avdelningen, inklusive en uppskattad gödslingseffekt på 15 kubik per hektar, hamna på 273 kubik per hektar. I helgen klavade jag 350 träd och tog sex provytor och kom fram till ett förråd på 271 kubik, så det stämmer bra.

På borrkärnorna ser man också en tydlig effekt av åtgärderna både på det gallrade och på det ogallrade bestånden. På det gallrade går det inte utifrån borrkärnorna avgöra hur stor del av effekten som kommer från gallringen och hur stor del som kommer från gödslingen. Men förrådssiffrorna visar att gallringen haft förväntad effekt.

Fast nu är Fredrik Stål osäker på om han verkligen ska slutavverka de gallrade och gödslade avdelningarna.

– Du vet hur det är, man blir fäst vid sin skog. Jag kommer definitivt överväga om jag ska gödsla igen i stället.

Fakta: 7 baskrav för gödsling

Enligt Skogforsk är gödsling en av de mest lönsamma åtgärder som man kan göra i skogliga sammanhang. Tillväxtökningen kan bli upp till 20 kubik per hektar och den ekonomiska avkastningen kan vara mellan 10-15 procent per år.
Men det gäller att välja rätt bestånd. I sydvästra Götaland får man inte gödsla alls och i nordöstra Götaland finns också restriktioner. Orsaken är att nedfallet av kväve redan är högt i de områdena. I Svealand och Norrland går det däremot bra, men det krävs samråd med Skogsstyrelsen senast sex veckor före gödsling.

Skogforsk har satt upp sju baskrav för att hitta lämpliga bestånd:

  1. Det ska vara fastmark, inte torvmark.
  2. Det ska vara podsoljordmån, inte mullrika brunjordar.
  3. Ståndortsindex ska vara 16-30.
  4. Det ska vara minst 80 procent barrträd, lövträd lönar sig inte att gödsla.
  5. Skogen ska vara gallrad minst en gång.
  6. Ingen avverkning ska ske inom tio år, annars missar man en del av gödslingseffekten.
  7. Skogen ska vara frisk och välsluten, luckor lönar sig inte att gödsla.

Relaterade artiklar

Till toppen