Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 23 oktober 2018

Fortfarande många obesvarade frågor om nyckelbiotoper

Debatten kring nyckelbiotoper är intensiv och i ett försök att räta ut en del frågetecken har Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, gjort en sammanställning av de senaste 20 årens forskning. Resultatet visar att forskningen ger svar på en del frågor, men långtifrån alla.

 Nyckelbiotop i Uppland, Börje sjö, med gamla ekar som omger en vattensamling (glup) som torkar ut på sommaren.
Bild 1/3 Nyckelbiotop i Uppland, Börje sjö, med gamla ekar som omger en vattensamling (glup) som torkar ut på sommaren. FOTO: Lena Gustafsson
 En vanlig typ av nyckelbiotop är raviner. Här i Okome, Halland.
Bild 2/3 En vanlig typ av nyckelbiotop är raviner. Här i Okome, Halland. FOTO: Lena Gustafsson
 En liten nyckelbiotop kring en gammal offerkälla i Halland, Asmunds källa. Snitsling visar att den ska undantas från avverkning
Bild 3/3 En liten nyckelbiotop kring en gammal offerkälla i Halland, Asmunds källa. Snitsling visar att den ska undantas från avverkning FOTO: Lena Gustafsson

Inventeringen av nyckelbiotoper är en av de största kartläggningar av värdefull natur som har gjorts i Sverige. Fram till idag har över 100 000 nyckelbiotoper registrerats och tillsammans täcker de cirka 2 procent av den produktiva skogsmarken. Samtidigt har nyckelbiotopsinventeringen lett till mycket debatt och kontroverser mellan olika intressen.

Några svar

Enligt forskningssammanställningen, som letts av SLU-professorn Lena Gustafsson, ger forskningen svar på flera frågor som skogsbrukets intressenter ställer om nyckelbiotoper. Två av dem är att det finns starka belägg för att nyckelbiotoper har ett rikare växt- och djurliv än omgivningarna och att många små nyckelbiotoper är känsliga för avverkning i omgivande skog eftersom kanteffekterna är stora.

Göra resultat kända

En annan slutsats som stöds av studier är att nyckelbiotoperna är viktiga i ett landskapsperspektiv. Trots att de ofta är små är de fördelade i landskapet och kan fungera som ett nätverk där arter kan överleva och sprida sig.

Fakta: Om studien

Sammanställningen har gjorts av Lena Gustafsson, professor vid SLU, och Mats Hannerz, skoglig doktor och konsult inom skoglig forskningskommunikation.

De har gått igenom ett 90-tal vetenskapliga artiklar, rapporter och examensarbeten som direkt handlar om nyckelbiotoper.

De flesta är gjorda i Sverige (60 procent) och Finland (21 procent), men det finns också flera vetenskapliga studier från Norge, Estland, Lettland och Litauen.

– Trots att forskningen har pågått i två decennier är det många resultat som inte har nått utanför universitetsvärlden. Vi hoppas att vår sammanställning kan bidra till att resultaten blir kända och kan användas i den pågående diskussionen om nyckelbiotoper, säger Lena Gustafsson i ett pressmeddelande.

Många frågor

Men trots 20 år av forskning är många frågor fortfarande obesvarade. De handlar inte minst om nyckelbiotopers skötsel och om regionala skillnader. Det råder också kunskapsbrist om nyckelbiotopsinventeringens kvalitet. Andra frågor som saknar svar rör nyckelbiotopernas roll och värde beroende på landskapets utseende och läget i landet.

Hur nyckelbiotoperna bör skötas och om skogsbruk kan bedrivas utan att naturvärdena minskar är två andra frågor som forskningen ännu inte besvarat.

Ladda ner och läs hela studien

Relaterade artiklar

Läs mer om

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

[article_FBShare type=shares ]
[article_FBShare type=comments ]
Till toppen