Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 8 mars

Förstudie visar: Gubbkultur i älgförvaltningsgrupper

Det finns mycket att göra vad gäller jämställdhet i älgförvaltningsgrupperna. "Man måste ha skinn på näsan", "gubbkultur", "dåligt samtalsklimat" är kommentarer i en förstudie som gjorts i de tre Smålandslänen inom ramen för den regionala skogsstrategin.

 Helene Lantz, ansvarig för skog och viltfrågor på LRF Sydost och LRF Jönköping, hade på känn att jämställdhet inte var högt prioriterad i älgförvaltningsgrupperna.
Helene Lantz, ansvarig för skog och viltfrågor på LRF Sydost och LRF Jönköping, hade på känn att jämställdhet inte var högt prioriterad i älgförvaltningsgrupperna. FOTO: Johanna Andersson

– Det är ingen rolig läsning. Det är verkligen beklagligt att det är så. Att det råder en gubbkultur i älgförvaltningsgrupperna är inte något som kvinnorna ska skuldbeläggas för. Det som är bra med förstudien är att det föreslås konkreta åtgärder för hur man ska jobba med jämställdhet och normer i älgförvaltningsgrupperna, säger Helene Lantz som jobbar med skog- och viltfrågor på LRF Sydost och LRF Jönköping.

12 av 150 är kvinnor

Syftet med förstudien var att utifrån älgförvaltningsgruppernas ledamöter, såväl kvinnor som män, undersöka hur jämställda älgförvaltningsgrupperna i Småland är. Just nu är 12 av 150 personer i älgförvaltningsgrupperna kvinnor. Kronoberg sticker ut, 29 procent av alla ledamöter som representerar markägarintresset är kvinnor.

LÄS MER: Pengar till skogsstrategiers förverkligande

Verkade intressant

I enkätundersökningen skilde sig inte svaren så mycket mellan män och kvinnor. Kvinnorna i grupperna berättar att de tackade ja till uppdraget för att de tyckte att det verkade intressant. Män för att de upplevde att de kunde bidra. 12 procent av männen uppger att de blev övertalade att ta uppdragen. Ingen kvinna uppger sig ha blivit övertalad. Män trycker också på att det viktigaste är att man har kunskap, inte vilket kön man har.

I dubbelt underläge

Men när man valde att göra djupintervjuer med de kvinnor som deltagit i enkäten växte en annan bild fram. En kommentar: ”Som markägare, kvinna och ickejägare förminskas man. Som markägare är man i underläge, som markägare och kvinna dubbelt upp”.

Förslag skojas bort

– När frågor nu ställs om arbetsklimat, påverkan och trivsel i gruppen blir svaren helt annorlunda. En del talar om omoderna strukturer, jägarjargongen är knäckande, några beskriver att deras förslag skojas bort eller bortförklaras. Det är viktigt att poängtera att det inte kvinnornas ansvar att förändra eller hantera kränkande jargonger i älgförvaltningsgrupperna, säger Helene Lantz.

Förslag på åtgärder:

– Ta fram värdegrund samt uppförandekod för arbetet i älgförvaltningsgrupperna.

– Jämställdhetsutbildning

– Skapa nätverk mellan kvinnor som sitter i andra älgförvaltningsgrupper

– Män hittar män och kvinnor hittar kvinnor. De som tillfrågar personer om uppdrag ska vara såväl kvinnor som män.

– Ordföranden har en viktig roll och bör få utbildning för att göra mötena mer jämställda.

– Höj statusen på uppdraget. Högre arvoden, kunskapshöjande utbildning.

– Lyft de goda exemplen där arbetet fungerar väl.

Relaterade artiklar

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen