Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 2 september 2011

Forskare: Svensk skogsbruk näst sämst på naturhänsyn

Svenskt skogsbruk ligger i botten när det gäller naturhänsyn i samband med avverkning. Den slutsatsen drar professor Lena Gustafsson efter en jämförelse med andra skogsländer.

Lena Gustafsson, professor i ekologi vid SLU, framför ett monument över svensk naturvård i skogen, ett lämnat torrträd. Hon hävdar att svenskt skogsbruk är i en internationell strykklass när det gäller naturhänsyn i samband med avverkning. Foto: ROLF SEGE
Lena Gustafsson, professor i ekologi vid SLU, framför ett monument över svensk naturvård i skogen, ett lämnat torrträd. Hon hävdar att svenskt skogsbruk är i en internationell strykklass när det gäller naturhänsyn i samband med avverkning. Foto: ROLF SEGE

Hennes budskap skickade en chockvåg genom åhörarskaran, cirka 120 beslutsfattare på olika nivåer i skogbruket. Deltagarna i Föreningens Skogens Höstexkursion, detta år i Västerbottens inland, var uppenbarligen inte beredda på ett så bistert budskap denna första septembermorgon. Hon höll sitt föredrag på ett kalt Sveaskog-hygge och förklarade att det bara är Finland som har lägre nivå på naturhänsynen än Sverige.

– Det finska skogsbruket har klarat sig märkligt bra från kritik trots att deras naturhänsyn bara ligger på cirka 1 procent i samband med avverkning. Sverige ligger på mellan 3-5 procent hänsyn, bland annat när det gäller lämnade träd, berättade Lena Gustafsson, på SLU som leder forskningen kring biologisk mångfald i skogen.

Norge och östra USA ligger också lågt, medan exempelvis övriga USA och Kanada ligger på nivåer från 5-30 procent, ända upp till 50 procent. Tasmanien söder om Australien ligger på 30 procent. Och i Tyskland har i princip kalhyggesbruk förbjudits.

Hon berättade också att den svårdefinierade ”svenska modellen”, med bland annat jämställda miljö- och produktionsmål i skogen, inte är så unik som många i näringen tror.

Det är en slutsats som hon drar efter ett arbetsmöte som hon ordnat med 16 skogliga forskarekollegor från nio länder i världen. Målet var att jämföra skogspolitik och kartlägga hur förutsättningar för biologisk mångfalden vävs in i produktionsskogen. De tittade inte på reservat utan hur hänsynen tas i det vardagliga arbetet. Tanken är att slutsatserna ska bli till två rapporter, men Lena Gustafsson presenterar en del slutsatser.

Hon stod inte helt oemotsagd, bland annat pekade några åhörare på att den mesta skogen i många länder ägs av staterna som hanterar skogen enhetligt. Ytterligare någon påpekade att det svenska skogsbruket utöver de lagstadgade hänsynen gör stora frivilliga åtaganden.

– Det kan stämma, men det gör man i än större utsträckning i de andra länderna också. Medan svenska privatskogsägare ligger lågt så tar kollegorna i östra Kanada kring 10 procent. Hur man än vrider och vänder på detta så är fakta att svenska skogsbruket tar cirka 3 procent naturhänsyn, sade Lena Gustafsson.

Hon ifrågasatte om det egentligen är till någon nytta att lämna 3 procent, men ville i samtal med Skogsland inte säga hur mycket som bör lämnas.

– Nej, men vi vet också att många av de naturhänsyn som lämnas i dag gör nytta där de lämnas på rätt sätt, problemet är att det pendlar enormt mellan avverkningarna. Det varierar från jättebra till uruselt. Om branschen kan skruva upp ambitionen hos de markägare som ligger lågt så skulle läget förbättras. Det är bra om den här frågan kommer upp till diskussion, säger Lena Gustafsson

Jan-Olof Thorstensson, ordförande i familjeskogsbrukarnas LRF Skogsägarna, kommenterar till Skogsland att han blev lite chockad och förvånad över Lena Gustafssons ord.

– Jag känner inte igen mig i hennes bild av läget. På den egna fastigheten ligger hänsynen på 6-8 procent och det är jag inte ensam om. Vi har ju också klarat många av de statliga miljömål som satts upp. Samtidigt är avverkningsarealen inte så stor varje år så det tar tid innan hänsynen märks och ger effekt och dessutom har det kommit mycket ny kunskap som vi måste få tid att ta till oss. Volymerna vi avsätter är nog bra men det kanske ska göras på ett annat sätt, säger han.

Karin Åström, vice ordförande Naturskyddsföreningen, deltog i exkursionen och anser att Lena Gustafsson siffror visar på en verklighet som SNF länge har försökt lyfta fram.

– Sverige har alls inte ett natur- och miljöanpassat skogsbruk och många andra länder är betydligt bättre. Vi har länge kritiserat bristande hänsyn och utarmningen av den svenska naturen. Nu ser vi att den svenska skogspolitiken inte fungerar för att uppnå samhällets miljömål för skogen. Regeringen borde agera genast så att Sverige kommer upp från den här pinsamma näst sista platsen, säger hon.

Relaterade artiklar

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

[article_FBShare type=shares ]
[article_FBShare type=comments ]
Till toppen