Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 3 november 2017

Före detta generaldirektörerna: ”Vi förutsåg inte konsekvenserna”

Nyckelbiotoperna skulle visa skogsägarna var det fanns höga naturvärden. Men när industrin vägrade köpa virke från nyckelbiotoper blev de i praktiken gratisreservat.

– Det var inte alls meningen, säger Björn Hägglund, generaldirektör på Skogsstyrelsen 1986-91.

Det var under Björn Hägglund som Skogsstyrelsen, runt 1990, myntade begreppet nyckelbiotop. Det skedde som ett led i kampanjen Rikare Skog, startad i kölvattnet av det tidiga 1990-talets förändrade skogspolitik.

 Björn Hägglund, generaldirektör på Skogsstyrelsen 1986-1991.
Björn Hägglund, generaldirektör på Skogsstyrelsen 1986-1991.

– Skogsägarna skulle lära sig mer om ekologi och om skogens mervärden och då lanserade Skogsstyrelsen nyckelbiotoperna. Det gjordes som information i all välmening utan krav och styrande lagar, det uppskattades av skogsägarna, säger Björn Hägglund.

Lokal konflikt om fjällnära skogsfastighet

Enligt Björn Hägglund ändrades förutsättningarna ett par år senare när skogsbolagen, till följd av sina FSC-certifieringar*, förband sig att inte köpa virke från nyckelbiotopklassade bestånd.

LÄS MER: ”Det är pengar som försvinner från landsbygden”

Upprinnelsen var en lokal konflikt kring en avverkning på en enskilt ägd, fjällnära skogsfastighet, minns Björn Hägglund, som vid den tiden hade lämnat Skogsstyrelsen för vd-posten på dåvarande Stora Skog AB. Köpstoppet blev så småningom en generell regel för de FSC-certifierade bolagen.

FOTO: Mats P. Ostelius

– FSC drivs av de stora kunderna på världsmarknaden och vi vägde det ena mot det andra. Så här i efterhand kan man väl säga att vi gick den enkla vägen, vi såg inte konsekvenserna för skogsägarkollektivet. Vi kunde heller inte föreställa oss att nyckelbiotoperna en dag skulle omfatta nästan en halv miljon hektar och virkesvärden för miljarder, säger Björn Hägglund.

Särskilt anslag

I december 1993 klubbade riksdagen igenom dagens skogspolitik med ”frihet under ansvar”. Den nya Skogsvårdslagen, som jämställde skogsproduktion och naturvård, infördes i januari 1994. Nyckelbiotopinventeringen tog nu fart på allvar, något som Skogsstyrelsen fick ett särskilt anslag för.

 Maria Norrfalk, generaldirektör på Skogsstyrelsen 1994-2003.
Maria Norrfalk, generaldirektör på Skogsstyrelsen 1994-2003. FOTO: Härje Rolfsson

– Det krävdes kunskap för att uppnå målen för produktion och miljö när skogsbruket fått ”frihet under ansvar”. Nyckelbiotopinventeringar skulle göras på all privat mark medan bolagen skulle sköta sina inventeringar själva som en del av sektorsansvaret, säger Maria Norrfalk, generaldirektör på Skogsstyrelsen 1994–2003 .

”Förutsåg inte konsekvenserna”

Maria Norrfalk påpekar att Sverige vid den här tiden, före 1995, inte var med i EU. Den svenska lagstiftningen medgav således inte avverkningsförbud (undantaget fjällnära skog) och det var skogsbruket självt, genom FSC-certifieringen, som omöjliggjorde avverkning i nyckelbiotoper.

– Vi på myndigheten applåderade att skogsbruket gick in i FSC för att ta sitt sektorsansvar för miljön och det var självklart att vi inte skulle lägga oss i det. Men vi förutsåg inte konsekvenserna, säger hon.

FOTO: Mats P. Ostelius

Maria Norrfalk berättar att större nyckelbiotoper löstes in från markägarna, men att det blev allt kärvare att få pengarna att räcka. Tillslut tvingades myndigheten prioritera.

– Många skogsägare var stolta när de hade nyckelbiotop på sina fastigheter, de ville göra rätt och lämna något fint efter sig till kommande generationer. Det är klart att de blev frustrerade när de inte fick ersättning, men debatten var inte lika infekterad som i dag, säger Maria Norrfalk.

”Samma argument som på min tid”

Göran Enander var generaldirektör på Skogsstyrelsen 2003-2008. När han tillträdde pågick en traditionell konflikt mellan produktion och miljö, minns han. Då, liksom nu, handlade diskussionen om vilka kriterier som ska gälla för nyckelbiotoper, hur de ska avgränsas och om principer för äganderätten.

– Diskussionen är evig och jag ler lite för mig själv när jag följer dagens debatt. Det är samma argument, indignation och avgränsningsdiskussion som på min tid, säger Göran Enander.

 Göran Enander, generaldirektör på Skogsstyrelsen 2003-2008.
Göran Enander, generaldirektör på Skogsstyrelsen 2003-2008. FOTO: Göran Ekeberg

Enligt Göran Enander var syftet med nyckelbiotopsinventeringarna att hitta de absolut mest värdefulla områdena.

– De skulle vara ett planeringsunderlag för myndighet och markägare, som bland annat skulle leda till förstärkt hänsyn och, mot ekonomisk ersättning, naturvårdsavtal och biotopskydd, säger han.

Nog för ekonomisk ersättning

Just ersättningen till markägaren är Göran Enanders huvudlösning på nyckelbiotopskonflikten.

– Den är en viktig grund för systemet och en god investering för både staten och näringen, även ur ett kommersiellt perspektiv. Miljöhänsyn skapar marknadsförutsättningar, säger han.

Maria Norrfalk är inne på samma linje och ser det som viktigt att Skogsstyrelsen har tillräckligt med pengar för ekonomisk ersättning. Det är också avgörande att Skogsstyrelsen har en bra dialog med skogsägarna.

– De kommer i bland för långt bort från Skogsstyrelsen, säger hon.

FOTO: Mats P. Ostelius

”Som det är nu kan man inte ha det”

Björn Hägglund vill se en total översyn av hela nyckelbiotopfrågan. I FSC-standarden tas till exempel även hänsyn till ekonomiska och sociala värden i skogsbruk, inte bara miljömässiga, påpekar han.

– Med tanke på nyckelbiotopfrågan fungerar inte FSC socialt och ekonomiskt. Staten, bolagen och FSC måste se över frågan. Som det är nu kan man inte ha det, säger Björn Hägglund.

Första delen: Inget skogsbruk – ingen framtidAndra delen: Arbetsgivaren känner sig hotad av nyckelbiotoper

Relaterade artiklar

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

[article_FBShare type=shares ]
[article_FBShare type=comments ]
Till toppen