Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 18 maj 2018

Fler hjortar, färre älgar – och nya problem

SKAFTEKULLA.

Viltproblemen är de omvända i trakterna runt Västervik. Älgstammen minskar och skadorna på tall är acceptabla. Men hjortstammarna växer kraftigt, tränger undan älgen och ställer till problem i granskog och på åker.

 På bara några kilometer syns tre olika dovhjortsflockar beta eller ligga och idissla på den späda vallen. De bryr sig inte om bilar och traktorer som passerar. Inte förrän bilrutan vevas ner, då tar de skydd i skogsbrynet.
På bara några kilometer syns tre olika dovhjortsflockar beta eller ligga och idissla på den späda vallen. De bryr sig inte om bilar och traktorer som passerar. Inte förrän bilrutan vevas ner, då tar de skydd i skogsbrynet. FOTO: Marie Henningsson

– Blunda inte för länge! Både dov- och kronhjortsstam har en tendens att explodera. Det är vad som har hänt här. Vi måste lära oss att leva med både kronhjort och dovhjort, men vi måste lära oss att jaga dem, säger Michael Andersson, ordförande i Västerviks norra älgförvaltningsgrupp.

”Sorgligt när älgen får backa”

Han poängterar att de lokala skillnaderna är mycket stora. Största delen av Västerviks norra älgförvaltningsområde har få kronhjortar i dag, däremot relativt mycket dovhjortar. Men ju närmre Västerviks södra förvaltningsområde man kommer desto fler blir kronhjortarna. Och desto färre blir älgarna.

– Det är sorgligt när älgen får backa. Det verkar som om älgen inte trivs ihop med kron- och dovhjort. Dessutom äter de samma örter och samma lövträd. I Västerviks södra har man nu så låg målsättning med älgstammen som 4,4 älgar per 1 000 hektar. Vårt förvaltningsområde vill ha 6 älgar per 1 000 hektar. Dit kommer vi inte om vi inte får bukt med kronhjort och dovhjort, säger Michael Andersson.

Kronhjorten är ett skyggt, svårjagat vilt. Skadorna på främst granar är dock tydliga, stammarna barkas med tänderna. Dovhjortarna är desto mer synliga. På väg till Michael Andersson i Skaftekulla syns tre olika flockar med dovhjort lugnt betande eller idisslande på en sträcka av bara några kilometer.

”Trivs bra i det brutna landskapet”

– Hjortarna trivs här i det brutna landskapet. Det finns gott om lövträd av det slag som klövviltet gillar, oavsett om det är älg eller hjort. Vi har kunnat ha höga klövviltstammar utan att skogen lidit någon större skada, säger Michael Andersson.

 Så här ser skadorna ut när kronhjorten varit framme visar Michael Andersson. Breda spår i granens bark av kronhjortens tänder.
Så här ser skadorna ut när kronhjorten varit framme visar Michael Andersson. Breda spår i granens bark av kronhjortens tänder. FOTO: Marie Henningsson

Men så är det inte nu. De sista fem åren har hjortstammarna formligen exploderat. I grannförvaltningsområdet, Västerviks södra, har man skjutit 8,8 kronvilt per 1 000 hektar.

– Trots det har de en vinterstam på 15-25 kronhjortar, i vissa områden upp till 30, per 1 000 hektar. Det vore lagom med 4, kanske upp till 6 kronhjortar per 1 000 hektar, säger Michael Andersson.

Unga granar också drabbade

Tidigare såg man skadorna främst i nygallrad skog, 25-30 år. Men nu är det även unga granar som barkas hårt efter sista röjningen.

Älgförvaltningsgruppens uppdrag är att se helheten. Michael Andersson har varit ordförande i sex år och tycker att arbetet i gruppen fungerar mycket bra. I älgförvaltningsområdet finns en tydlig strategi för att få ner hjortstammarna till en acceptabel nivå.

– Vår signal till jägarna är att ha en gemensam pott på kronhjort. Då skjuts djuren där de finns och gör skador. Trycket ska vara hårt på hind och kalv. Jakten ska börja redan vid bockjaktens start, 16 augusti, när spannmålen mognar och hjortarna är synliga i grödorna. Tillfällena att jaga ska utnyttjas tidigt i jaktsäsongen. Ju längre det går fram på hösten, ju svårare är det att jaga kronhjortarna, säger Michael Anderson.

”Måste säga ifrån”

Dovviltet är ett kapitel i sig eftersom jakten inte är reglerad på annat sätt än genom jakttid.

– Här är det markägaransvar. Vi måste säga ifrån att vi inte kan ha det så här. Det har gått så långt att även meterhöga tallplantor blir ringbarkade av dovhjort, säger Michael Andersson.

Relaterade artiklar

Läs mer om

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

[article_FBShare type=shares ]
[article_FBShare type=comments ]
Till toppen