Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 5 december 2009

Energigallringar kräver ny teknik

Bioenergigallring är hett - problemet är bristen på effektiv teknik. Forskaren Dan Bergström har utvecklat en skötselmodell och skissar på teknik för korridorgallring.

Dan Bergströms forskning vid SLU har gått ut på att utveckla en korridorgallring i täta oröjda ungskogar. Färgbanden visar olika röjda korridorer som öppnar upp för huvudstammarna. Utfallet i försöket blev imponerande 124 fastkubikmeter biomassa per hekta
Dan Bergströms forskning vid SLU har gått ut på att utveckla en korridorgallring i täta oröjda ungskogar. Färgbanden visar olika röjda korridorer som öppnar upp för huvudstammarna. Utfallet i försöket blev imponerande 124 fastkubikmeter biomassa per hekta

Teckningen här intill visar hur han tänker sig att ett kranspetsmonterat aggregat.

– Sticker men in kranen med aggregatet i olika vinklar från stickvägen får man en riktigt bra gallring. Med ny teknik skulle produktiviteten kunna fördubblas och väldigt mycket biomassa kunna skördas i korridorerna, säger Dan Bergström, nybliven skogsdoktor som demonstrerade sin forskning vid en skogsdag i Vindeln i Västerbotten förra veckan.

Sedan försöken med stråkröjning havererat ger hans korridormodell nytt hopp för alla skogsägare med dåliga samveten över oröjda skogar. Och arealen eftersatta röjningar är stor. Enligt SLU innehåller dessa täta ungskogar klimatvänlig energi i enorma lass, miljontals fastkubik biomassa för skörd årligen. Och med en bättre ekonomi i skogsbränslet så borde maskintillverkarna bli intresserade av att utveckla tekniken för att ta tillvara biomassan, menar Dan Bergström.

Dagens basmaskiner, skördare och skotare, är anpassade för de två huvudsortimenten massaved och timmer. Dan Bergström anser att den nya tekniken för energigallring bör anpassas för samma basmaskiner.
Utvecklingen hittills med klippaggregat ger han inte mycket för även om de kan ackumulera flera stammar samtidigt.

– Produktionen är alldeles för låg. Dessa aggregat passar i Finland där man har stöd, här behöver vi betydligt högre produktion, säger Dan Bergström.
Av demonstrationen med korridorgallring i Vindeln framgick det att det går att välja ut och spara 1250 huvudstammar för den framtida tillväxten med korridorgallring i zick-zack. Huvudstammarna står kvar, men även en hel del mindre träd och buskar, så nog lär det klia i fingrarna hos en traditionell skogsägare att gå in med röjsågen efteråt.

– Ja, det kan man göra ganska enkelt och snabbt från korridorerna, men det är nog inte nödvändigt. Det kostar ju extra och dessutom kanske man tappar biomassa som kan tas ut vid nästa ingrepp, säger Dan Bergström, som menar att branschen måste börja tänka på ett nytt sätt.

Relaterade artiklar

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

[article_FBShare type=shares ]
[article_FBShare type=comments ]
Till toppen