Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 4 december

Lärorik Norgehistoria om kol och klimat

Skogsgödsling är i Sverige hårt begränsat av ett regelverk som bygger mer på allmänt tyckande än vetenskap, skriver Per Fornling i veckans ledare.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Skogsbruks ledarskribenter. Land Skogsbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

 Pär Fornling, ledarskribent
Pär Fornling, ledarskribent

Norge har förstått något som Sverige blundar för. Gödsling är en väldigt effektiv metod för att motverka klimateffekten. Visserligen leder tillverkningen av kvävegödsel till en hel del utsläpp av koldioxid. Till det kommer transporter och spridning med flyg eller traktor, men det är ändå blygsamt jämfört med vinsterna. Genom att träden växer bättre binder de in mer kol. Utdelning är ungefär tio gånger insatsen. Ett kilo utsläpp av koldioxid leder till att tio kilo binds i träden.

Till det kommer värdet av den ökade tillväxten, vilket är det vanliga argumentet för att gödsla skogen.

De här sambanden gör att norska skogsägare kan få ungefär 40 procents bidrag till gödsling av skogen, helt motiverat av miljöskäl. Allt förutsätter förstås att insatsen görs rätt, utan läckage av näringsämnen.

I Sverige är skogsgödsling hårt begränsat av ett regelverk som tillkom på märkliga grunder för tolv år sedan. Det bygger mer på allmänt tyckande än vetenskap. Landets främsta experter på Sveriges Lantbruksuniversitet har, delvis av egen förskyllan, betraktats som ett rundningsmärke. När det första gången drog ihop sig till beslut glömde universitetet att lämna in ett remissvar.

Andra gången, då frågan skulle omprövas, togs märkligt nog ingen notis om det vetenskapliga underlaget och förslagen från universitet. Beslutet fattades av en oenig styrelse, där några ledamöter reserverade sig, något som är ytterst ovanligt.

Bland alla tokigheter är det i delar av landet fritt att gödsla av gran (ytterst ovanligt) men förbud mot gödsling av tall (oftast det enda vettiga). Med andra ord vilar dagens regelverk på en lös grund, vilket de flesta är medvetna om.

I Skogsstyrelsens utredning från förra året ”Skogsskötsel med nya möjligheter” finns följdriktigt förslag om att lätta på begränsningarna. Det är hög tid. När regelverket formades var de enda, och nog så viktiga argumenten, tillväxt och lönsamhet. Det handlar om en av de lönsammaste åtgärder man kan göra om förutsättningarna är de rätta.

Naturligtvis behövs ett regelverk, men det finns ingen bärande grund för att lägga locket på. Det var fel redan för 12 år sedan och nu väger dessutom insikten om klimatet betydligt tyngre. Det enkla sambandet mellan tillväxt och inbindning av kol behöver man inte vara norrman för att begripa.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Till toppen