Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 18 juni 2016

Döda högar är fulla med liv

Stora rishögar ligger kvar efter avverkningen, för att så småningom flisas och köras till fjärrvärmeverken. Men de här till synes döda högarna är också fulla av liv, där kan finnas yngelmaterial för hundratals olika arter av vedinsekter. Nu har Södra tagit fram riktlinjer för hur värmeverken ska få biobränsle från skogen utan att yngelmöjligheterna för ovanliga insekter förstörs och skogen utarmas på dessa arter.

Här har björksplintborren varit framme. Den föredrar nydöda björkar.
Bild 1/7Här har björksplintborren varit framme. Den föredrar nydöda björkar. FOTO: Marie Henningsson
Gunnar Isacsson, insektsexpert på Skogsstyrelsen, berättade om vedinsekter som trivs i död färsk ved.
Bild 2/7Gunnar Isacsson, insektsexpert på Skogsstyrelsen, berättade om vedinsekter som trivs i död färsk ved. FOTO: Marie Henningsson
Bild 3/7 FOTO: Marie Henningsson
Södras skogliga tjänstemän utbildas i naturhänsyn vid grothantering.
Bild 4/7Södras skogliga tjänstemän utbildas i naturhänsyn vid grothantering. FOTO: Marie Henningsson
Therese Lindström, skogsekolog, Södra.
Bild 5/7Therese Lindström, skogsekolog, Södra. FOTO: Marie Henningsson
Jonas Hedin
Bild 6/7Jonas Hedin FOTO: Marie Henningsson
Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen, och Jonas Hedin, länsstyrelsen Kalmar, delar med sig av sina kunskaper om hotade arter.
Bild 7/7Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen, och Jonas Hedin, länsstyrelsen Kalmar, delar med sig av sina kunskaper om hotade arter. FOTO: Marie Henningsson

Förra veckan höll Södra den första utbildningen för sina skogliga tjänstemän i skogarna söder om Jönköping. Deltagarna ska i sin tur i höst utbilda kollegor och entreprenörer i sina egna verksamhetsområden. Allt för att balansera behovet av klimatvänlig energi med värnandet av den biologiska mångfalden. Utbildningen handlar om att se till att det blir färsk död ved i form av toppar och ris vid en avverkning, men även om man att lämna kvar träd som kan utvecklas till framtida gamla naturvärdesträd som naturligt ger död ved till insekterna.

– Just nu är biobränslemarknaden inte så het, men det kan ändra sig snabbt. Med den här utbildningen vill vi både visa vilka naturvärden som finns i grenar, ris och toppar som blir vid en avverkning och vad vi kan göra för att värna dessa värden samtidigt som vi använder groten till energi, säger Therese Lindström, skogsekolog på Södra.

Groten från löv och tall

Skogen där utbildningen genomförs är lövdominerad och det är groten från löv, och även tall, som hänsynen handlar om. Grothögarna med gran nyttjas visserligen av drygt 400 arter vedinsekter, men eftersom det finns gott om grangrot som blir kvar efter avverkning är det ingen risk att de här insekterna försvinner från landskapet.

Men det ser annorlunda ut när vi kommer till lövet, särskilt död ved från ädellövträd, asp, sälg och hassel. Den färska döda veden luktar gott för många insekter som tillsammans med olika svampar, mossor och lavar hittar sin livsmiljö där.

– I den här stora gamla sälgen lever myskbocken vars larver äter av den ruttnande veden när stammar och grova grenar börjar dö. Myskbocken blir sedan en grönglänsande och stor skalbagge som söker sig till vita blommor, till exempel älggräs, för att äta pollen och nektar. Den här insekten skapar i sin tur savflöden i sälgen som ger mat åt andra vedlevande insekter och fjärilar, berättar Gunnar Isacsson, insektsexpert på Skogsstyrelsen.

Viktig funktion

Vi stannar till vid en björk som ligger på marken. Gunnar bryter loss ett stycke av den bruna barken och visar på gångarna.

– Det är björksplintborren som har gjort de här gångarna. Det ser ut som om man skjutit med kulspruta i lodräta rader. Björksplintborren föredrar nydöda björkar.

Björksplintborren hör inte till de ovanligare arterna, men den fyller en nog så viktig funktion eftersom den förbereder för de mer ovanliga arterna som till exempel den rödlistade björkpraktbaggen.

Så långt är alla med, de här insekterna finns och de ska värnas, men hur? Det är nu som Södras nya riktlinjer, naturhänsyn vid grothantering kommer in. Hur mycket grot som ska lämnas kvar i skogen beror på hur skogen ser ut.

– Gör några högar av toppar från lövträd som avverkas. Hur många högar beror på vad det är för bestånd. De här topparna ska lämnas kvar, inte skotas ut, säger Tomas Rahm, miljöchef på Södra.

Många insekter behöver värme för att utvecklas och trivs därför där solen kommer åt. Alltså är det bra att tänka på att lämna trädtopparna på en solbelyst plats, gärna i närheten av lämnade träd och annan hänsyn.

– Tänk trädtoppar, tänk solbelysning. Ju högre naturvärden, ju mer toppar ska lämnas, det behöver inte vara svårare än så, säger Gunnar Isacsson.

Om lövgrot ska tas ut vid avverkningen och tas till vara som biobränsle bör man sträva efter att genomföra avverkning och flisning mellan 1 september och 31 mars då insekterna inte är aktiva och lägger ägg.

– Detta är särskilt viktigt om huggning genomförs i eller i närheten av lövbestånd med höga naturvärden. Lyckas man inte med detta så ska risvältan täckas med grot av gran som på sätt skuggar lövveden och inte gör den lika attraktiv för insekterna. På så vis bygger vi inte fällor för de vedlevande insekter som föredrar solbelyst lövved, säger Tomas Rahm.

Relaterade artiklar

Till toppen