Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 30 juni

Detta skogsbruk gör mest nytta för klimatet

Skogen är en viktig för att lagra koldioxid och den svenska forskningen är överens om att den brukade skogen gör mest klimatnytta. Men hur ska man bruka skogen för att bidra till största möjliga klimatnytta?

 Trakthygge.
Trakthygge. FOTO: Ulf Aronsson

Johan Bergh är professor i skogsskötsel, med inriktning på klimatförändringar och skogens klimatnytta, vid Linnéuniversitetet i Växjö. Han berättar att kolbalansen i skogen under en omloppstid ser olika ut beroende på vilket av de två olika avverkningssystemen som används.

– Om vi tänker oss ett hygge eller plantskog så står hyggesvegetationen för det mesta av fotosyntesen och upptaget av koldioxid. Deras upptag av koldioxid är dock förhållandevis liten jämfört med kolbindningen i ett slutet trädbestånd. Även markrespiration är inledningsvis högre beroende på att hyggesrester bryts ned, förklarar han.

Balans redan efter några år

Enligt Johan Bergh visar forskning att i södra Sverige balanseras koldioxidavgången av de nya träden redan efter mellan fem till tio år då träden hunnit bli mellan tre och fyra meter höga.

 Johan Bergh är professor i skogsskötsel, med inriktning på klimatförändringar och skogens klimatnytta, vid Linnéuniversitetet i Växjö.
Johan Bergh är professor i skogsskötsel, med inriktning på klimatförändringar och skogens klimatnytta, vid Linnéuniversitetet i Växjö. FOTO: Linneuniversitstet

Börjar ta upp koldioxid

När plantskogen så småningom utvecklas till ungskog så ökar trädens fotosyntes snabbt.

– I detta skede går skogen från att avge koldioxid till att ta upp koldioxid istället. Efter ytterligare ett tag sluter sig skogen och här är sannolikt koldioxidupptaget i skogen som störst. Under resterande delen av beståndets levnad tar skogen upp koldioxid till dess att skogen avvecklas.

Fakta: Trakthyggesbruk och hyggesfritt

Hyggesfritt

Hyggesfritt skogsbruk är olika skogsbruksmetoder som innebär att skogen aldrig kalavverkas. Istället avverkas träden genom selektiv avverkning, det vill säga man väljer ut vissa träd för avverkning. Marken har då ständigt ett skogsbildande trädskikt och skogen kommer att bestå av träd i olika åldrar och storleksklasser.

Trakthyggesbruk

Vid trakthyggesbruk följer skogsskötseln ett cykliskt förlopp med olika faser. Föryngringsfasen då ny skog etableras för att ersätta den som har avverkats, ungskogs- och gallringsfaserna då den skog som ska finnas kvar formas till slutavverkningen då man skördar och börjar om från början igen.

Källa: Skogssverige

Långsammare nedbrytning

I ett hyggesfritt skogsbruk slipper man givetvis hyggesfasen med det uteblivna koldioxidupptaget. I ett hyggesfritt skogsbruk talar också mycket för att nedbrytningen av organiskt material är långsammare, vilket skulle kunna innebära lägre koldioxidutsläpp och ökad kolinlagring i marken. Dessutom är risken för markskador mindre vid hyggesfritt skogsbruk. Samtidigt är tillväxten lägre i hyggesfritt skogsbruk om man jämför med trakthyggesbruk under den delen av omloppstiden då skogen välsluten.

– Det som styr klimatnyttan på kort sikt är den löpande tillväxten och längre sikt medeltillväxten under en omloppstid, säger Johan Bergh.

Två minus kan bli plus

När man jämför trakthyggesbruk och hyggesfritt skogsbruk måste man, enligt Johan Bergh, även väga in det som kallas substitutionseffekten. Alltså det som händer när man avverkar skog och väljer att ersätta energiproduktion och produkter baserade på fossila material med produkter baserade på biobränsle.

– Om hyggesrester som granar och toppar lämnas kvar i skogen där de förmultnar avgår det koldioxid till atmosfären vid nedbrytningen. Eftersom samhället samtidigt använder fossila bränslen blir följden koldioxidutsläpp både från hygget och från det fossila bränslet. Men om man istället använder grenar och toppar för att producera energi kan man ersätta det fossila bränslet och därmed förhindra utsläppet av koldioxid från både hygget och användningen av fossila bränslen, förklarar Johan Bergh.

 Hyggesfri blandskog.
Hyggesfri blandskog. FOTO: Ulf Aronsson

Effekt av att ersätta med trä

En annan typ av substitution är då skogsråvara kan ersätta fossilbaserade produkter.

– Här kan man ta användningen av cement vid byggnation som exempel. Vid cementprocessen krävs mycket energi och det avgår koldioxid vid själva framställningsprocessen, men genom att istället använda trä som konstruktionsmaterial minskar man koldioxidutsläppen vid framställningsprocessen. Man har också en substitutionseffekt då man ersätter metallkonstruktioner med träråvara, säger han.

Avgörande hur mycket skogen växer

Johan Bergh menar att klimatnyttan inte styrs av om man väljer hyggesfritt skogsbruk eller trakthyggesbruk. Det viktiga är istället hur mycket skogen växer eftersom skogens tillväxt tar upp koldioxid och binder kol, vilket därmed skapar klimatnytta.

– Det gäller oavsett om vi väljer att skapa klimatnytta genom att öka kollagret i skogen eller genom att skörda tillväxten för att ersätta produkter med stor klimatpåverkan, konstaterar han.

Tillväxt kväver aktivitet

Det är alltså skogens nettotillväxt som avgör hur stor klimatnyttan kan bli på lång sikt. Det betyder att alla skogsskötselåtgärder som ger ökad tillväxt och minskade koldioxidavgångar bidrar till klimatarbetet.

– Hög tillväxt kräver skogsskötsel och aktiva skogsägare och framför allt ett tydligt fokus på framtiden. Skogens tillväxt kan öka men det kräver aktiva åtgärder. Forskning har också visat att det är möjligt att påtagligt öka tillväxten med förbättrad skogsskötsel, säger Johan Bergh.

Läs mer: Så är skogen ett verktyg i klimatkampen

Relaterade artiklar

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

[article_FBShare type=shares ]
[article_FBShare type=comments ]
Till toppen