Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 21 november 2018

De ska studera hur värdekonflikter påverkar beslut på myndigheter

Känslig natur ställs mot snabba transporter. Den typen av konflikt möter tjänstemän som fattar beslut som regleras av lagar. Nu får forskare vid Örebro universitet tre miljoner kronor av statliga Formas för att ta reda på hur etiska dilemman hanteras på tre myndigheter.

 Jan Olsson och Monika Berg ska under tre år forska om hur värdekonflikter påverkar tjänstemännens beslut på tre myndigheter.
Jan Olsson och Monika Berg ska under tre år forska om hur värdekonflikter påverkar tjänstemännens beslut på tre myndigheter. FOTO: Örebro universitet

I dag styrs allt fler offentliga verksamheter av hållbara värdegrunder. Grön offentlig etik, ett relativt nytt begrepp, ska ta till vara på så kallade hållbarhetsvärden i den dagliga offentliga verksamheten. Ett exempel är hur myndigheterna hanterar känslig miljö där man vill bygga en ny väg.

– Grön offentlig etik rättfärdigar beslut som goda och kloka, att de följer reglerna eller får bra konsekvenser för miljö. Ibland blir det värdekonflikter, som när naturen ställs mot behov av transporter. Besluten är svåra att fatta och hanteras i hög grad av icke folkvalda tjänstemän, säger Monika Berg, forskare i miljösociologi vid Örebros universitet.

Ska intervjua chefer

Forskarna ska studera hur lagar, policy och värdegrunder styr tjänstemännens handläggning. De ska också intervjua chefer och specialister för att se hur de hanterar konflikter, hur de motiverar sina beslut och vad som styr deras handlande.

Ramlagar utan detaljstyrning har gett tjänstemän en stor frihet att tolka och värdera politiska mål. Samtidigt har pressen utifrån ökat – från politiker, medborgargrupper, företag, media och intresseorganisationer som driver sina ståndpunkter.

– Detta kan bli ett dilemma för den enskilda tjänstemannen som kan hamna mitt emellan till exempel ekonomiska intressen och olika intressegrupper. Vi vill därför studera hur man gör, vilka hinder och spänningar det finns och hur styrningen – direkt eller indirekt ser ut för tjänstemannen på myndigheten. Vi vill också veta hur man prioriterar och om det finns någon vägledning att få, säger Monika Berg.

Hon ska därför tillsammans med Jan Olsson, professor i statskunskap, studera myndigheternas organisation och styrdokument, bland annat för att identifiera motstridiga mål och formuleringar.

Ska urskilja värderingar

Enligt Jan Olsson har tidigare forskning inte gjort denna typ av kvantitativa analys, en analys som gör det möjligt att urskilja de faktiska värderingarna som görs.

Kommer ni även att undersöka om tjänstemännen har personliga intressen eller engagemang som kan påverka deras beslut?

– Vi kommer att fråga om deras bakgrund och vad som driver den enskilde utifrån deras egna erfarenheter. Däremot kommer detta inte att synas direkt i resultaten – de blir ju mer generella, säger Monika Berg.

Preliminärt är det tjänstemän vid tre myndigheter som ska intervjuas: Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Tillväxtverket. Men det är inte hugget i sten, det kan bli aktuellt att byta ut någon av dem, enligt Monika Berg.

I Skogssverige debatteras huruvida nyckelbiotoper ska få stoppa enskilda markägare från att avverka, där Skogsstyrelsen har en huvudroll. Kanske vore det i så fall en myndighet för er att titta på?

– Det låter intressant. Det ska vi absolut ta med oss, säger Monika Berg.

Forskningsprojektet om hur värdekonflikter påverkar beslut på myndigheter löper över tre år och startar efter sommaren.

LÄS MER: Nyckelbiotopsrika marker ger ersättning – andra blir utanLÄS ÄVEN: Många bisysslor för omstridd tjänsteman

Relaterade artiklar

Läs mer om

Till toppen