Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 2 december 2017

Boliden Mineral "flyttar" urskogen

Grova stockar med rosenticka och många andra rödlistade arter har i höst flyttats från en gammal värdefull naturskog till en annan. Det är Boliden Mineral som fått en miljödom som godkänner ekologisk kompensation när jättegruvan Aitik utvidgas.

 Terri-entreprenören Alf Isaksson har fått det lite udda uppdraget att skota ut virke från en annan naturskog till den här. Det är stora gamla stockar, med rödlistade arter, som läggs som lågor i den "nya" gammelskogen.
Terri-entreprenören Alf Isaksson har fått det lite udda uppdraget att skota ut virke från en annan naturskog till den här. Det är stora gamla stockar, med rödlistade arter, som läggs som lågor i den "nya" gammelskogen. FOTO: Rolf Segerstedt

När Land Skogsbruk besöker den skog utanför Gällivare som ska ersätta Bolidens naturskog har det fallit en dryg decimeter nysnö. En Terri-skotare puttrar på skogsbilvägen och entreprenören Alf Isaksson ska börja lasta de grova lågor som han ska köra från avlägget ut i skogen. Ett förbryllande omvänt skogsbruk som han, men knappast någon annan skotarförare provat tidigare.

– Visst känns det konstigt, men nu har jag hållit på några dagar så man vänjer sig, säger han med ett leende.

 Skotarföraren och Terri-ägaren Alf Isaksson diskuterar utäggning av urskogsstockar i den nya kompensationsskogen med Anders Forsgren, Bolidens projektledare.
Skotarföraren och Terri-ägaren Alf Isaksson diskuterar utäggning av urskogsstockar i den nya kompensationsskogen med Anders Forsgren, Bolidens projektledare. FOTO: Rolf Segerstedt

Alf Isaksson tycker samtidigt att det är intressant att vara med om ett så storskaligt experiment där det gäller att hålla ordning på åtta olika sortiment av stockar med olika naturvärden.

Han tror att insatsen som gruvbolaget gör kan vara bra. Samma inställning har biologkonsulten Maria Nordlund som leder arbetet med att placera ut stockarna.

 Aitiks sandmagasin skymtar till höger och de skogsavverkningar som gjorts och görs till vänster och i bakgrunden ser man skidfjället Dundret intill Gällivare.
Aitiks sandmagasin skymtar till höger och de skogsavverkningar som gjorts och görs till vänster och i bakgrunden ser man skidfjället Dundret intill Gällivare. FOTO: ROLF SEGERSTEDT

– Först och främst är det tråkigt att den gamla och mycket värdefulla skogen vid Aitikgruvan avverkas, men när det nu görs är det ju bra att Boliden gör en storskalig kompensation där gammal skog sparas för framtiden. Att bevara naturvärden så här kan ge ny kunskap och en bra erfarenhet, säger Maria, som är delägare i Nordlund konsult i Jokkmokk.

FAKTA: Aitikgruvan

Boliden Mineral AB, med flera gruvor i Sverige och utomlands, äger Aitik som ligger utanför Gällivare i Norrbotten och är Europas största koppar- och guldgruva.

Totalt 675 personer jobbar i de två stora dagbrotten och i anriktningsverket på gruvområdet. Det nya anriktningsverket är gigantiskt, två Globen skulle rymmas inne i jättehallen.

Sedan 2010 bryts det 36 miljoner ton malm i Aitik men ett nytt tillstånd gör att produktionen ska öka till 45 miljoner ton.

Boliden Mineral är även stor markägare med bland annat 12 000 hektar produktiv skogsmark i Sverige.

 Rosenticka är en av de rödlistade arter som får ett nytt hem när urskogsvärden flyttas från Aitiks gruvområde till en annan gammelskog i närheten.
Rosenticka är en av de rödlistade arter som får ett nytt hem när urskogsvärden flyttas från Aitiks gruvområde till en annan gammelskog i närheten. FOTO: ROLF SEGERSTEDT

Hon har koll på de 30 provytor som tagits fram tillsammans med Lantbruksuniversitetet, SLU, som lagt upp ett forskningsprojekt för att granska nyttan med de utlagda stockarna.

– Lågorna med olika arter placeras ut i 20 utspridda provytor och där kommer det även att fällas en del färska träd för att skapa mer död ved i skogsområdet. Tio provytor kommer att fungera som referens och där läggs inga stammar, säger Maria Nordlund.

 Anders Forsgren, Bolidens projektledare och biologkonsulten Maria Nordlund synar en av de skyddsvärda stockar som flyttats från Aitiks gruvområde och hit till kompensationsskogen ett par mil bort. Varje stock är märkt med ett nummer av forskarna.
Anders Forsgren, Bolidens projektledare och biologkonsulten Maria Nordlund synar en av de skyddsvärda stockar som flyttats från Aitiks gruvområde och hit till kompensationsskogen ett par mil bort. Varje stock är märkt med ett nummer av forskarna. FOTO: ROLF SEGERSTEDT

Innan utkörningen av stammarna har provytornas inventerats och alla påträffade arter har registrerats för att man ska kunna kontrollera om de arter som finns på lågorna sprider sig. SLU-forskarna vill även se om arterna klarar förflyttningen till den nya skogen.

– Vi är mycket glada för SLUs medverkan. Ett syfte är att skaffa erfarenheter kring kompensationsprojekt, en typ av naturhänsyn som vi inte är vana med här i landet men som används i andra länder, säger Anders Forsgren, Bolidens projektledare.

 Rickard Nordlund, biologkonsult, ser till att de utskotade lågorna hamnar med rätt sida upp så att de värdefulla arterna får en chans att leva vidare. Varje stock är även märkt med ett nummer av forskarna.
Rickard Nordlund, biologkonsult, ser till att de utskotade lågorna hamnar med rätt sida upp så att de värdefulla arterna får en chans att leva vidare. Varje stock är även märkt med ett nummer av forskarna. FOTO: ROLF SEGERSTEDT

Han berättar om de olika turerna kring kompensationssatsningen som lett fram till att bolaget fått miljötillstånd för att öka brytningen och utvidga sandmagasinet (se bakgrundsartikeln här intill).

Samarbetet med statliga Sveaskog har fungerat bra och han menar att det kan ge underlag för fler kompensationsprojekt för den statliga skogsjätten.

 Terri-skotaren är smal och bandgående så utkörningen av stockarna kommer knappast att märkas när det blir barmark till våren.
Terri-skotaren är smal och bandgående så utkörningen av stockarna kommer knappast att märkas när det blir barmark till våren. FOTO: ROLF SEGERSTEDT

– För vår del nöjer vi oss inte bara med att skydda skogen och flytta arter utan vi hoppas även kunna öppna upp området för besökare. Skogen ligger ganska nära Gällivare så vi planerar att röja vandringsstigar och sätta upp skyltar som berättar om naturvärdena i området. Vi vill dessutom få hjälp med en fågelinventering av lokala naturvårdare som vi har en bra dialog med, säger Anders Forsgren.

 Biolog Maria Nordlund ansvarar för utläggningen av värdefulla stockar som bland annat hyser den rödlistade signalarten rosenticka, som hon pekar på.
Biolog Maria Nordlund ansvarar för utläggningen av värdefulla stockar som bland annat hyser den rödlistade signalarten rosenticka, som hon pekar på. FOTO: ROLF SEGERSTEDT

Gruvjätten är också stor skogsägare och är miljöcertifierad enligt FSC. Än så länge har inte den internationella organisationen godkänt bolagets modell för att kompensera avverkningen av en urskog.

– Vi för en dialog med FSC Sverige om detta och vet just nu inte hur det går med vårt certifikat, säger Anders Forsgren.

FAKTA: Boliden Minerals skogliga kompensation

För att kunna genomföra en produktionsökning från 36 miljoner till 45 miljoner ton koppar- och guldhaltig malm per år behöver bolaget öka sitt sandmagasin. Det innebär att 376 hektar skogsmark runt gruvan behöver tas i anspråk. Eftersom det delvis handlar om gammal naturskog insåg bolaget att man behövde göra en naturinventering inför kommande avverkningsanmälan och ansökan om miljötillstånd.

Urskogsvärden hittades på 167 hektar och idén att försöka kompensera för den delen dök upp. Boliden började undersöka möjligheterna att köpa in och långsiktigt skydda skogsmark med liknande värden i närområdet.

Förslag på lämpliga skogsområden hittades och samarbete med Sveaskog och Lantbruksuniversitetet inleddes. Dessa båda äger skogar i Leipipir (intill Ekoparken) och Sarkanenä nära gruvan och var villiga att mot ersättning avstå från att bruka dessa.

I en del av skogen startades också delprojektet med kompensation i provytor som forskare ska följa i minst tio år. I provytorna placeras värdefulla lågor och stående döda träd, total åtta olika sortiment, flyttats från urskogen intill gruvan för att stärka naturvärdena och bevara rödlistade arter i den ”nya” gammelskogen. Stående träd ska också fällas för att öka andelen död ved och i något område ska även naturvårdsbränning genomföras.

Den totala kompensation som Boliden gör handlar om att säkra totalt 837 hektar, varav 527 hektar skog. Ett avtal med ägarna är klart, det gäller för nyttjanderätt i 50 år. Boliden och länsstyrelsen är även överens om att hela området ska övergå till ett formellt skydd som naturreservat utan kostnad för staten. Boliden vill inte uppge hur mycket pengar man satsar men det ”handlar om flera tiotals miljoner”.

Boliden Minerals kompensationsplaner fick godkänt i en miljödom från Mark- och miljödomstolen 2016. I höst inleddes både avverkningar, kompensationen och arbetet med att utvidga gruvans område inför ökad brytning i de stora dagbrotten.

 Det stora dagbrottet i Aitik är ett av världens största för brytning av kopparmalm, det är drygt 400 meter djupt. Boliden Mineral vill fortsätta ytterligare ett par hundra meter.
Det stora dagbrottet i Aitik är ett av världens största för brytning av kopparmalm, det är drygt 400 meter djupt. Boliden Mineral vill fortsätta ytterligare ett par hundra meter. FOTO: ROLF SEGERSTEDT

Relaterade artiklar

Till toppen