Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 24 april 2015

Besked om EUs strategi för skogen lugnar skogsägare

EU kommer allt närmare en gemensam skogsstrategi. Men den kommer inte att detaljstyra hur medlemsländerna hanterar sina skogsresurser. Det framkom under ett seminarium som nyligen hölls på Europaparlamentets informationskontor i Stockholm.

Roland Dahlman har skog i Värmland och undrade hur ronettot påverkas när EUs skogsstrategi införs.
Bild 1/3Roland Dahlman har skog i Värmland och undrade hur ronettot påverkas när EUs skogsstrategi införs. FOTO: Mats P. Ostelius
Europaparlamentarikerna Jytte Guteland (S) och Peter Eriksson (MP) samt Claes Normark, politiskt sakkunnig på landsbygdsdepartementet, svarar på frågor under seminariet. – Skogsstrategin är främst visionär så det är svårt att ge konkreta exempel på hur den påverkar skogsbruket, säger Jytte Guteland.
Bild 2/3Europaparlamentarikerna Jytte Guteland (S) och Peter Eriksson (MP) samt Claes Normark, politiskt sakkunnig på landsbygdsdepartementet, svarar på frågor under seminariet. – Skogsstrategin är främst visionär så det är svårt att ge konkreta exempel på hur den påverkar skogsbruket, säger Jytte Guteland. FOTO: Mats P. Ostelius
Bild 3/3 FOTO: Mats P. Ostelius

Beskedet lugnar bland andra skogsägaren Roland Dahlman. I en konkret fråga under seminariet undrar han hur rotnettot påverkas när EUs skogsstrategi införs:

– Jag äger skog i Värmland och som enskild skogsägare känner man sig liten, ensam och rädd. Skogsbruk handlar om att producera timmer till ett så högt rotnetto som möjligt. Vad betyder strategin för rotnettot?

Svar från parlamentariker

Svaret kommer från europaparlamentarikern, och miljöpartiets förra språkrör, Peter Eriksson.

– Du är inte ensam om att vara skogsägare och ditt perspektiv är bevakat. Det blir inga detaljregleringar, det skulle snarare komma via svensk lagstiftning i så fall, säger Peter Eriksson.

Redan 1998 infördes en skoglig strategi inom EU, då som en renodlad skogsbruksstrategi. Ingeborg Bromé, kansliråd på Näringsdepartementet, arbetar med den nya strategin för regeringens räkning. Enligt henne spänner den över flera skogsrelaterade områden, inte bara hur skogen ska brukas.

– Jag vill betona skillnaden. Den gamla strategin är en skogsbruksstrategi, den nya en skogsstrategi, säger Ingeborg Bromé och tillägger att strategin ska kopplas ihop med övriga politiska mål inom unionen.

Skillnaderna mellan medlemsstaternas skogsinnehav, och därmed synen på skogen, är stor. Enligt europaparlamentarikern Peter Eriksson handlar det bland annat om glest växande korkek i Portugal, parkliknade bokskog i Belgien och stora, sammanhängande skogslandskap i Norden.

– Perspektiven är otroligt olika, säger han.

Svårt att reglera i detalj

Det är också det som gör det svårt att detaljreglera skogsstrategin. En sak som ändå oroar skogsnäringen är en eventuell reglering av i vilken ordning man ska använda olika skogsråvaror. Skälet skulle vara att råvaran ska förädlas så mycket som möjligt, man ska till exempel inte elda upp sågtimmer och massaved.

– Men det här ska styras av marknaden, inte av politiker. Det vore ju rena Sovjettankarna om jag som skogsägare inte fick bestämma var min massaved ska säljas, säger Lennart Ackzell, internationell samordnare på LRF Skogsägarna.

Dessutom diskuteras olika hållbarhetskriterier för skogsbruk och skogsråvara.

– Men de anser vi ska baseras på skogsskötseln, inte på skogsprodukter, säger Martin Lindell, affärsutvecklare på Sveaskog.

Fakta: EUs skogsstrategi

Enligt Ingeborg Bromé, kansliråd på Näringsdepartementet, får EUs nya skogsstrategi tre fokusområden:

  1. Hållbart skogsbruk som tar hänsyn till skogens alla värden och tjänster.
  2. Resurseffektivitet med avseende på exempelvis landsbygdsutveckling, tillväxt och sysselsättning.
  3. Globalt skogsansvar med hållbar produktion och konsumtion av skogsprodukter.

Relaterade artiklar

Till toppen