Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 6 september

Är markägare skyldiga att förebygga risker?

I Land Skogsbruk nummer 23 publicerades ett svar från juristen om skogsägares skadeståndsansvar. Spalten har gett upphov till följdfrågor, varav en besvaras här.

 Jessica Wieslander.
Jessica Wieslander.

Fråga: De flesta markägare inser att det är förknippat med risker att vistas ute i naturen. Utöver murkna grenar utgör vissa djur och insekter en risk – även tamboskap. Vid stormar kan även friska träd falla och skada. Virkesvältor är ju livsfarliga lekplatser och det finns på sina håll rötter man kan snubbla på och slå huvudet i en sten. Isarna bär inte alltid, och så vidare. Listan kan göras lång över kända risker. Är det då markägarens skyldighet att förebygga och informera om dessa?

Experten svarar:Jag vill understryka att bestämmelserna om skadestånd inte är så fyrkantiga som många tror. I stället bedöms varje situation för sig och domstolen beaktar alla omständigheter i det enskilda fallet för att avgöra om det finns en skadevållare som har varit oaktsam och som därför ska ersätta den skadedrabbade.

Situationen i frågeställarens fall var speciell på så sätt att det var fråga om en vandringsled som frekventeras flitigt, att frågeställaren medvetet sparat döda eller halvdöda träd men samtidigt insåg att detta kan medföra en risk.

Den som förutser att en allvarlig olycka kan inträffa behöver vidta rimliga åtgärder för att förebygga skada. Principen gäller inte bara skogsägare. Den som äger en fastighet inne i en stad behöver till exempel ta bort istappar och snö från taken för att förhindra risk att förbipasserande fotgängare skadas.

Att den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada ska ersätta skadan kallas för culparegeln. Culparegeln är inte förbehållen markägare utan gäller var och en i alla tänkbara situationer.

I vissa fall går skadeståndsansvaret längre än så. Exempelvis har hundägare strikt ansvar för skador som hunden orsakar. Det betyder att hundägaren kan bli ansvarig utan att ha varit oaktsam.

För att återvända till skogsägaren medför skogsägandet i sig inte något strikt ansvar. I normalfallet behöver du alltså inte förebygga och informera om alla de risker det kan innebära för allmänheten att vistas i skogen.

Precis som du skriver kan listan över kända risker göras lång och det går knappast att i något av de exempel du nämner ge ett kategoriskt svar på om markägaren behöver eller inte behöver agera på något särskilt sätt, eftersom det beror på omständigheterna i övrigt.

I exemplet insekter till exempel vore det normalt inte vettigt att kräva att skogsägaren sätter upp en varningsskylt för getingar, men känns detta lika självklart om du anordnar lekplats i ett område där du vet att det finns jordgetingbon?

Sunt förnuft må vara ett subjektivt begrepp, men inom skadeståndsrätten kommer man långt genom att tillämpa det.

Jessica Wieslander,

jurist, Berggren & Stoltz

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

[article_FBShare type=shares ]
[article_FBShare type=comments ]
Till toppen