Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 8 januari 2018

”Allt fler ser mjuka värden i sin skog”

Land Skogsbruks medarbetare presenterar sina farhågor, förhoppningar och önskningar inför det nya året – här spanar Rolf Segerstedt, reporter på Land Skogsbruk, om nya vindar som blåser i skogsnäringen.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Att det sker stora förändringar i skogsägandet är ett faktum. Bakom det står urbaniseringen och att skogen får allt mindre ekonomisk betydelse för ägaren.

Jag förmodar att skogsnäringens aktörer följer trenderna noga eftersom att spana in i framtiden kan vara livsviktigt för dem.

Skogsbarometern som kom nyligen kan ge en fingervisning om nya vindar. Barometern produceras av LRF Konsult och Swedbank och bygger på intervjuer med 750 skogsägare. Den avslöjar på sitt statistiskt ganska fyrkantiga sätt en hel del. Här i Land Skogsbruk har vi berättat om de ekonomiska förväntningar som skogsägarna har.

Minst lika intressant är att jämföra utvecklingen för själva grunden, alltså vad som anses viktigast med att äga skog. Jämför man Skogsbarometern 2015 med den i år så har andra värden än de rent ekonomiska stärkts rejält.

Hela 57 procent av de tillfrågade 2017 anser att mjuka värden som ”Känslan av att äga skog” och ”Rekreation/Jakt” betyder mest. Det är en ökning med 9 procent sedan 2015.

Under samma period har hårda värden som ”God löpande avkastning” och ”God långsiktig investering” sjunkit från 50 procent år 2015 till 39 procent i år, minus 11 procent alltså.

Nästan sex av tio ser alltså andra värden än ekonomi i sitt skogsägande, medan fyra av tio prioriterar pengarna, och så finns det några procent som inte vet varför de äger skog.

Man kan säkert hitta många delförklaringar och ha synpunkter på detta, men det handlar om en kraftig förskjutning mot mjuka värden. Det är väl rimligt att tro att det här påverkar skogsägarnas mål med sina skogar.

När de ekonomiska skälen minskar kan inriktningen ändra fokus. En del kanske inte alls vill avverka sin skog, andra börjar ställa krav på alternativa brukningssätt.

När man pratar med skogsägare så finns sådana här tankar, men i praktiken märker man inte mycket. Till stor del är det fortfarande business as usual. Det är den storskaliga skogsbruksmodellen med jättemaskiner som gäller, hos både små och stora skogsägare.

Få skogsägare reagerar på att industriskogsbruket härskar överallt, oavsett om det är bolag eller förening som är aktören. Men det kan ändras. Därför talar mycket för att aktörer som är lyhörda för mjuka värden och erbjuder alternativ skogsskötsel kan bli vinnare på sikt.

På min önskelista för 2018

Att skogsägare som känner tveksamhet inför storskogsbrukets modeller får alternativ som passar deras känsla för skogen bättre.

Att Skellefteå AIK lyfter under våren och blir svenska mästare i ishockey.

LÄS OCKSÅ: Spaning 2018: ”Svensk design och svensk råvara” (PREMIUM)LÄS OCKSÅ: Spaning 2018: ”2018 blir ett hett år i skogspolitiken” (PREMIUM)

Relaterade artiklar

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen